Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 TANKAR OCH FRÅGOR INFÖR MÄNNISKONES SON
behövlig vila efter irrfärderna därutanför, småningom
förvandlat sig till ett slags förtrollat slott, där all
verklighet förbyttes, och ingenting fick behålla sitt eget
utseende, utan allt växlade form och namn med allt.
Då började jag åter längta ut till den verkliga
världen, icke för att glömma den eviga, men så att säga
för att få andas ut och få göra gällande min egen
individualitet. Det låg väl någon berusning däri att
kunna säga till världen: den skröpligagestalt, i vilken
jag uppträder, är en skugga blott, som döden en gång
skall förjaga, och Guds egen härlighet gömmes i ljus
bakom denna skugga. Dock var det lyckligtvis icke
denna sida av saken, som för mig var den viktigaste.
Sant är, att jag även i denna riktning uttalat många
tankar, som skulle vara av hädisk art, därest jag rätt
hade insett, vad de inneburo. Men vad jag
egentligen ville, var någonting annat än min egen
förgud-ning: jag behövde verklighet, en bestämd och
individuell verklighet; och för att finna denna, måste jag ju
giva mig ut i söndringens värld, ty i den eviga
världen hade alla skrankor fallit, och allt sammansmält till
ett. Det eviga livets villkor skulle jag dock icke
förgäta; tvärtom, jag ville tvinga denna världen att i
möjligaste mån bliva ett troget uttryck av den eviga
världens all-enhet. Ett fullkomligt uttryck därav kunde
hon aldrig bliva, enär söndringen tillhör hennes väsen;
men i en eller annan punkt kunde hon kanske öppna
sig för en odelad stråle av det eviga livets ljus. Man
kunde vänta, att, om sådant någonstädes skulle kunna
inträffa, så skulle det ske på det personliga området,
som ju ligger det gudomliga närmast; och där måste
det ske under formen av en personlig, ren och över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
