- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
68

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - I. ”Gud är kärleken” - 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

RELIGIÖSA MEDITATIONER OCH FÖREDRAG

FJORTONDE KAPITLET.

Så kan du, o Herre, allsmäktige, icke vara i
sanning självständig, utan därigenom att du hos och
jämte dig äger en person, som är din härlighets sken
och ditt väsens rätta beläte, hos vilket alla dina
väsensbestämningar återfinnas, så att man drag för
drag kan igenkänna din bild, likväl så att han icke
sammanfaller med dig utan förbliver din bild eller
ditt beläte. Denne person är då det självständigaste
av allt utom dig själv, men så självständig är han
icke, att han icke äger sin grund i dig och är allt
vad han är genom dig. Men emedan han icke har
sin grund i någonting annat än dig utan i allt annat
är genom sig själv, så är du alldeles omedelbart hans
grund; och, för att uttrycka detta
dubbelförhållande av väsensenhet å ena sidan och å andra sidan
av framgåendet ur dig såsom sin grund, hava vi
kallat honom Sonen, eller han har själv lärt oss
att kalla sig så; och han har själv lärt oss, huru vi
skole fatta förhållandet mellan honom och dig, då
han säger: »såsom Fadren haver liv i sig själv, så
har han ock givit Sonen att hava liv i sig själv».
Och bättre än med någon annan från jordiska
förhållanden lånad bild uttryckes hans ställning till dig
därmed, att han är din enfödde Son, den du, såsom
Fadren, evigt föder. Ty en fader är ju grund till sin

sons tillvaro, men icke omvänt; och han giver ho-

nom icke blott tillvaro utan, såsom det synes,
meddelar honom även av sitt väsen, så att man finner

det naturligt, om sonen till själ och kropp är sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free