- Project Runeberg -  Skrifter / 8. Religiösa meditationer och föredrag samt tvenne uppsatser i religiösa ämnen /
99

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa meditationer och föredrag - I. ”Gud är kärleken” - Anmärkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»GUD ÄR KÄRLEKEN»

99

jag hade velat. — Ja, men att jag nu ville stjäla, var
ett faktum och därmed en nödvändighet; således
hade jag ej kunnat låta bli att vilja just detta. —
Sant är det, att när min vilja blev ett faktum, så
blev hon därmed ock ett nödvändigt faktum; men
hon blev nödvändig, m e d d e t v i 11 k o r att hon blev
ett faktum, och det var jag som gjorde henne därtill:
jag hade kunnat låta bli att vilja denna vilja, om jag
blott hade velat; och hade hon aldrig blivit ett faktum,
så hade hon aldrig blivit en nödvändighet: det var
jag som gjorde henne till det ena såväl som till
det andra. Och sålänge detta är händelsen,
så-länge jag med sanning kan säga: »jag hade kunnat
göra annorlunda, om jag hade velat»; sålänge
kan jag ej med rätta klaga över något tvång.

Det skenbart tvingande i nödvändigheten är
således en illusion. Illusionen av tvång i
nödvändigheten hos en av mig företagen handling uppkommer
därigenom, att jag först från denna handling tänker
bort dess verklighet, sålunda betraktar densamma blott
såsom möjlig, och ändå sedan tillämpar på
densamma nödvändigheten, varvid sålunda den illusionen
uppkommer, att nödvändigheten, som ju förer
verkligheten med sig, införer denna i trots av en
kvarstående möjlighet i motsatt riktning, och sålunda med
maktspråk tillintetgör en möjlighet, vilket ju vore
ett tvång. Men härvid begår jag det felet att ej besinna,
att när jag tänkt bort verkligheten och reducerat
saken till en blott möjlighet, så har jag även tänkt bort
nödvändigheten (ty såvida saken är blott möjlig, är
hon icke nödvändig); och då får icke sedan för
min tanke verkligheten smyga sig tillbaka genom nöd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 6 21:45:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/8/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free