- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
118

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Vem tillhör du? (Kristi himmelsfärdsdag 1872)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

PONTUS WIKNER

varje sekund en tillökning åt det liv, som du stjäl
från din Gud.

Och, tro mig, du stjäl även från dig själv. Du
äger en kropp och en själ, men det, att bägge äro
dina, betyder icke, att du äger rätt att göra med dem,
vad dig lyster. Om du avhänder dig det kroppsliga
livet, så berövar du dig själv, vad du annars hade
kunnat få, en längre livstid, och så bestjäl du dig själv.
Och om du icke giver dig själv åt Gud, så rycker
du din själ lös från hennes livskälla, vilken just
är Gud; därmed försinar din andliga livskraft, ditt
liv blir ihåligt och tomt, du har själv undansnillat
dess kärna, vilken du hade haft rätt att få behålla;
och därmed har du bestulit dig själv.

Du har också stulit från dina medmänniskor. Ty
dessa hava alla rätt att av dig få en sådan behandling
och sådana intryck, som man får av en själ, i vars
innersta uppspringer en källa av evig livskraft. Din
broder behövde tilläventyrs väckas i sin sömnaktighet,
vederkvickas i sin nöd, stärkas i sin kamp, om han icke
i andlig mening skulle gå under. Han stod vid din
sida och väntade kanske, eller ägde åtminstone rätt
att vänta, att någon kraft skulle utgå av dig och
skänkas åt honom i nödens stund; men han väntade
fåfängt, ty den aldrig sinande livskällan, som är Gud
allena, hade icke fått välla upp i din egen själ. Så
gick han kanske under, och du bestal honom i alla
fall på den hjälp han såsom din broder ägde rätt
av dig undfå.

Och du, som sålunda bestulit Gud, dig själv och
din broder, du vill ännu trotsa därpå, att du äger
ett gott samvete! I sanning, det vore sällsamt. Tacka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free