- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
136

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Promotionspredikan (Den 31 Maj 1872)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

PONTUS WIKNER

gata, icke blott den plågade, bespottade, gisslade,
törne-krönte, korsfäste — detta, så mycket det är, är dock
i och för sig ingenting världsförlösande — utan den,
vilken, på det att Fadrens vilja måtte ske, icke
undandrager sig den fullt rågade lidandeskalken; och
framför allt den, vilken på korset, av alla människor
övergiven i avseende på det enda han av dem begärde,
deras tro, omsider själv finner sin stora, sin enda
livsgärning förkastad, i det att han, så långt hans
arbetande tanke räcker till att tänka, finner sig
övergiven även av Gud, och ändå icke släpper Gud
såsom sin Gud. I sanning, ‘ med denna seger kan
ingen annan i minsta mån jämförlig jag- säger icke i
världshistorien uppletas, utan jag säger: av den mest
himmelsstormande fantasi föreställas. Inför detta
välsignade faktum stannar min tanke i stum tillbedjan,
och jag säger ja och amen till det efterföljande
segerropet: det är fullkomnat. Ja nu, Herre och Frälsare,
är det sannerligen fullkomnat, vad som på jorden
behövde göras, sedan vår låga, lumpna, det sanna
världsförloppet förvridande synd kommit därin.
Syndens väsen bestod i det att vilja vara för sig själv med
världen och vinna fullkomlighet och vishet utan Gud.
Hon vill slita bandet mellan Gud och det goda han
givit i världen och människolivet. Och i sanning så
slitet var det bandet aldrig som i denna stund av
din själs övergivenhet, då Fadren tagit allt ifrån dig,
som inom eller utom dig kunde vara dig till stöd,
ända till tankens hugnande syn på den guddomliga
rättfärdighetens gillande. Och när du i alla fall höll
dig fast vid din Fader, så avbröt du för evigt den
syndens udd, som var riktad mot ditt hjärta. Nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free