Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar från åren 1859—1872 - Promotionspredikan (Den 31 Maj 1872)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
PONTUS WIKNER
under Pontius Pilatus betygade, bliva delaktige av Guds
natur, som allting gör levande. Detta bud tillförbindas
vi i namn av Gud, som gör allting levande, och i namn av
Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus betygat haver
den goda bekännelsen. Detta tillägnande av Jesu Kristi
bekännelse, som icke blott bestod i ord utan i
sinnelag och gärning, kommer för oss att bliva ett iklädande
av Herren Jesus Kristus, icke allenast så, att han
av oss betraktas och antages såsom ett stort
försoningsoffer och ett fläckfritt föredöme, vilket han
visserligen också är, utan framför allt så, att han själv
är en av Gud till oss given gåva, vilken vi skola
mottaga, så som vi mottaga varje kärkommen gåva, i
det att vi med hjärtats fulla övertygelse och viljans
bifall tänka: denna gåva är vår, och vårt är allt det,
som i henne är inneburet. Kristus själv har kallat detta
mottagande tro eller förlitande för att därmed
antyda, att det innebär på en gång den innersta tankens
och viljans vila vid honom såsom den av Gud givne
Frälsaren; ty med sin tanke och vilja vilar man vid
den, på vilken man i det eller det avseendet tror och
förlitar sig. Denna tro är då också alltid i sin innersta
grund en tro på Fadren, ty det är en tro på Kristus,
såsom den av Fadren sände, såsom den skönaste och
dyrbaraste gåva av honom, som gör allting levande
och som även givit Sonen att hava liv i sig själv. Och
denna tro, såsom själv en gnista av Guds egen
livs-fullhet och såsom något, vilket springer upp djupt
därinne i själen, där tanke och vilja mötas, är själv en
livskälla, ur vilken idel kraftverkan framgår, så att icke
heller vår bekännelse blir en bekännelse med ord allena
utan blir en bekännelse även med liv och gärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>