- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
186

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sex predikningar ur Religiösa meditationer III (1874) - Den nya födelsen (Trefaldighetssöndag)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

PONTUS WIKNER

på nytt. Men att på detta sätt upplåta på en gång
Guds och människans innersta, så att ett levande Guds
ord kan framgå ur Gud och av människohjärtat
mottagas — det kan ingen utan Guds Ande. Anden
allena utrannsakar allting, ja ock Guds
djuphet (1 Kor. 2:10), och Anden allena
utrannsakar den Guds djuphet, ur vilken det nya livets
ord måste framspringa för varje enskild
människosjäl.

Guds Ande måste alltså själv åtaga sig det verket
att föda människan på nytt med livsens ord. Vilken
regel följer han därvid? Lyckligtvis är denna
regel icke så lätt uppgjord, att varje människoförstånd,
som uppmärksammat hans sätt att verka hos den
eller den, därmed lyckas fånga honom och säga:
»så skall det vara alltid och allestädes, och där det
icke tillgår alldeles på detta sätt, där är icke något
välsignat Guds Andes verk för handen». Guds Ande
verkar icke utan sin bestämda plan och ordning; men
denna hans plan och ordning är för olika personer
mycket mångskiftande. Mänskligt att tala ser det nästan
ut, som om Guds Ande hade sin lust i att gäcka
människoförståndets beräkningar angående hans sätt att
föra de särskilda människorna till den nya födelsens
nåd. Och detta är i själva verket en välsignad sak, ty
det egenkära sinne, som icke heller hos de
pånytt-födda är alldeles utrotat, finner sig alltid böjt att
göra sättet för den egna frälsningen till en allmän
regel för alla; och om det sinnet finge lagstifta för
Guds Ande, så skulle alla de vara förtappade, vilkas
andliga liv icke tagit gestalt och form i enlighet med
skaplynnet hos ett visst så eller så beskaffat parti.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free