Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - Kyldelsmässodagen (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
PONTUS WIKNER
Nåväl, du, som erkänner dig vara av denna klass,
det är dig jag i dag söker: jag har något att säga dig.
Först vill jag giva dig rätt däri, att det är någonting
förskräckligt med döden. Så införlivad han nu är
och likasom ingrodd i all natur, så är han dock i
alla fall ett våld på naturen, så att all natur, ja även
den helgade människonaturen, bävar, då han
närmar sig. Jag har sett dödsbäddar fulla av frid, av tack
och lov till Gud; och likväl måste jag säga, att dödens
ansikte var någonting så allvarsamt, att jag icke äger
ord för att utsäga det. Så att nog kan jag förstå, att
det måste vara en mycket hög och guddomlig kraft,
som i den stunden skall kunna skänka en rätt frid.
Jag förstår därför mycket väl din bävan, du, som
fruktar vid den allvarsamma tanken på din egen död;
och jag önskade, att mången följde ditt exempel att
utbyta den sorglösa likgiltigheten mot en hälsosam
förskräckelse.
Jag vill därnäst säga dig, vad det är, som gör döden
så förskräcklig. Att han kan vara förenad med svåra
kval och mycken vånda, det veta vi nog, och han är
alldeles icke —■ icke ens om vi betrakta honom ur
en jämförelsevis ytlig synpunkt — denna mycket
romantiska tilldragelse, som du ibland sett skildrad i
somliga böcker, där det t. ex. handlar om jordisk kärlek,
och där döden utmålas såsom någonting, åtminstone
för de olyckligt älskande, så synnerligen ljuvt. Men
det är i alla fall icke den kroppsliga sidan av
dödsarbetet, som ger döden dess mörkaste färg. Dödens
udd — säger aposteln — är synden. Så är det. Utan
synden vore döden ett lidande, ingenting vidare; nu
är han tillika ett straff och bär såsom straff vittne om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>