Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - Septuagesima (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR
247
att göra den himmelske Faderns vilja. Ävenledes kan
det arbetet, mätt med jordiska mått, hava en mycket
olika omfattning och en mycket olika tidslängd, allt
efter som Herren beskär olika naturliga gåvor, en olika
livstid, och allt efter som kallelsen till vingårdsarbetet
hörsammats i barndomen, ungdomen, mannaåldern
eller ålderdomen.
Intet sådant arbete skall bliva lönlöst. När
arbetstiden är slut, låter vingårdsherren utdela
dagspenningen. Dagspenningen är den eviga välsignelse, som
tillfaller den, vilken i detta livet såsom en trogen
tjänare arbetat för Guds heliga och kärleksrika viljas
fullbordan. Med denna dagspenning inträffar nu, enligt
vår liknelse, det egendomliga, att den samma i ett icke
mindre mått tillmätes dem, vilka arbetat blott under
en jämförelsevis sval aftontimme, än dem, vilka, kallade
redan i morgonstunden, burit dagens tunga och hetta.
Härav kunna vi genast draga en slutsats:
dagspenningen är icke i den meningen en lön, att han skulle
utgöra en av Gud tillerkänd betalning för
honom visade tjänster. Om så vore, så vore visserligen
den lönfördelning, vår text skildrar, högligen orättvis,
och tydligt är, att de arbetare skulle hava rätt, vilka
knorra inför vingårdsherren däröver, att de sista erhålla
lika mycket som de första. Ty det är alldeles
uppenbart, att om lönen skall vara betalning och icke t. ex.
delvis en gåva, så måste hon avmätas efter arbetet,
och då arbetet för övrigt är lika, så måste hon avmätas
efter arbetstiden. Lyckligtvis är det nu icke så, att
lönen i Herrans vingård är en betalning. Jag kan
aldrig vara skyldig att betala vad som förut är mitt,
eller rättare: det är mig rent omöjligt att betala vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
