Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 1 Sönd. i fastan (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR
275
han alltså. Det rike, som Kristus skulle upprätta,
skulle vara icke ett rike av slavar under en despot,
utan av fria barn under en fader; och han själv skulle
då som Messias vara den förstfödde bland många
bröder: han måste då också i den mening vara den
e n födde, att ingen annan hade sonskapet av Gud
på samma omedelbara sätt som han. Utan att vara
Guds son, kan han således icke vara människornas
Frälsare. Härom måste han nu själv vara övertygad.
Frestaren lämpar sin frestelse därefter. Det gällde att,
om möjligt, förmå Jesus att fatta sitt Messiasskap och
sonskap på ett köttsligt vis. Detta låg så mycket
närmare till hands, som ibland judarne vid denna tid en
sådan köttslig uppfattning av det kommande
Messias-riket allmänt var för handen. Det skulle bliva ett
rike av utvärtes glans och maktutövning, icke ett
omskapande av människohjärtan. Det är visserligen sant,
att även den yttre världen en gång skall falla det riket
till, men först därigenom att hon av den inre helgande
kraften, som verkar i Guds barn, blivit inifrån
genomarbetad till fullständig förvandling: Kött och blod
såsom sådana kunna icke ärva Guds rike.
Allting, även den kroppsliga världen, skall, enligt skriftens
antydningar, en gång sammanfattas under Kristus
såsom huvudet och sålunda i förvandlat skick ingå i
hans förklarade lekamen, men det är den sista stora,
alltings pånyttfödelse, som kommer att göra det
därtill dugligt. Den ena delen av denna sanning låter
frestaren vara sann: Är du verkligen Guds son, så
äro till och med dessa öknens stenar, som omgiva
dig, skyldiga att tjäna din lekamen till näring. Men
sanningens andra del förvänder han: bjud dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
