Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 1 Sönd. efter påsk (1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 PONTUS WIKNER
således hade både det ena och det andra av dessa
stycken, ehuru du icke så noga kunde beskriva dem,
alldeles som det helt visst finns miljoner människor,
som dag efter dag leva ett lekamligt liv och som
alldeles icke betvivla, att de så göra, men som skulle
bliva mycket förlägna, om de skulle behöva redogöra
för, huru detta är möjligt, och vari ett sådant liv
innerst består. Detta var ditt troslivs vårdagar,
barndomsdagar och paradisdagar. Icke sant? När du i
andanom skådar tillbaka på denna tid, vilar ett skimmer
däröver av underbar fägring, alldeles som du tycker
att det borde hava sett ut över Eden fordomdags för
den, som utifrån och från fjärran betraktade det.
Vilka minnen av ett uppspirande andeliv! Huru kände
du icke då ditt bröst vidgas, när du i de dagarne
fritt inandades livsluften av Jesu Kristi översvinneliga
kärlek; när du kunde säga: Herre, du vet
allting; du vet, att jag älskar dig, mer än allt
annat i världen! Men så kom en annan tid. Ditt
lär-jungasinne började grumlas, dels av tvivel, dels av
djupt anlagda frestelser, som stulo sig över dig; och
dessa tvivel och dessa frestelser närde varandra
ömsesidigt. Din vän, den du kär hade, befanns vara
bort-viken: en getsemaneafton blev han för dina ögon
bunden och bortförd till döden, och du lyfte ej en
hand för att befria honom. Du var visserligen icke
den lärjungen, som gav honom den förrädiska kyssen
— därtill aktade du honom ännu för högt — men
du var icke heller den lärjungen, som följde honom
i blotta linneklädet; och icke heller var du den, som,
när han dog, stod under hans kors. Du följde honom
icke på hans välsignade marterban — hade du det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
