Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 1 Böndagen 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDIKNINGAR
371
honom i hans verksamhet utvisat en väg, vilken går
alldeles i motsatt riktning mot den, som det mänskliga
föreställningssättet, tidsanden eller världsanden beslutit
att erkänna såsom den rätta: men så länge det med
en människa icke kommit till en fullständig förtvivlan,
kan han icke avstå från det hoppet att åtminstone
kunna berömma sig själv i den mening, varom i den
anförda profetiska utsagan är fråga. Att berömma sig
själv betyder nämligen i detta sammanhang att prisa
sig verkligen lycklig; och att en gång känna sig
verkligen lycklig, det är något, som varje människohjärta
så innerligt eftersträvar, att det kan uppgiva denna sin
strävan, först då det uppgiver alla anspråk på att
vara till. Jag tänker: må andra om mig döma vad
som helst, men må aldrig för mig komma en sådan
stund, då jag på allvar måste tänka: aldrig skall jag
själv kunna känna mig lycklig mer. På allvar — säger
jag; ty utan riktigt allvar är det kanske redan många
gånger sagt både av mig och andra, men då har
det ändå alltid i vårt hjärtas djup legat gömd en
tyst förhoppning: det kan nog hända ändå; om icke
på denna sidan om graven, så åtminstone på den andra.
Men den sig berömma vill, han måste äga något
att berömma sig av. Av intet närer sig intet liv, allra
minst det sällhetstörstande människohjärtats. Det finns
rätt många människor, som prisa sig lyckliga —
visserligen icke alla de, som säga så inför andra, men ändå
rätt många — vad är det, varav de berömma sig?
Vår text talar om trenne slags människor, som kunde
"tycka sig hava, något slags skäl att prisa sig lyckliga:
de rika, de starka och de visa. Se vi efter, huru
det förhåller sig i världen, så finna vi ock, att
män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
