- Project Runeberg -  Skrifter / 9. Predikningar. I. 1859-1877 /
390

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 2 Böndagen 1875

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390 PONTUS WIKNER

dom eller ställda i ett hedniskt land. Men denna vår
vistelse i hedningalandet är för oss ett tillstånd av
fångenskap. Detta land är för det första icke vårt
ursprungliga hem. Det faller oss snart i ögonen, att
dessa gestalter, som här omgiva oss, icke bära de
kära dragen, som utmärka det i vårt ursprungliga
fädernesland hemfödda. Gud gav oss en gång sitt
be-läte, och så hade vi då alla ett drag av paradisisk
skönhet eller till och med av himmelsk; men lätt är det att
se, huru föga de oss omgivande gestalterna, våra
medmänniskors och våra egna tankar och gärningar, hös
sig bevarat detta drag. I detta fall äro vi, såsom voro
vi omgivna av idel främmande ansikten — främmande,
ty, huru mycket vi än förstört vårt eget gudsbeläte
och själva antagit hedningaskick, så är det ännu alltid
inom oss något, som säger oss, att detta är ett
förnekande av vårt ursprung och vårt rätta
fädernesland, och att vi utan ett sådant förnekande i sådan
omgivning aldrig kunna bliva rätt hemmastadde. Och
när alltså i vår innersta varelse alltid gömmer sig
någonting, som protesterar emot varje försök att finna
oss i det hedniska väsendet, huru skola vi då känna
oss lyckliga? Huru skall icke vår själ gripas av
längtan till det land, vi lämnat bakom oss, detta
förbundets och löftets land, där Gud, den helige, med
oss umgicks såsom en fader med sina barn och en
konung med sitt folk? Sannerligen, vi måste tänka
så, som psalmen säger om Israel i fångenskapen: »Vid
de älver i Babylon såto vi och gräto, då vi på Sion
tänkte; våra harpor hängde vi på pilträd, som där
äro. Ty där bådo de oss sjunga och glade vara,
de som oss fångne höllo: sjunger oss en av Sions

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 16:10:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/9/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free