Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 4 Böndagen 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
PONTUS WIKNER
gång. Det blev då nödvändigt, att Guds folk under
det främmande herrskapet och biltogt från sina fäders
land fick tid att besinna, att dess kraft och dess
vapen skulle vara Herrans och icke människors, och
att den utvärtes fångenskapen var en följd av en inre
bundenhet i människoförlitande och misstro emot Gud.
Så har det sedan många gånger inträffat med det
andliga Israel eller Kristi kyrka på jorden, att hon i
sådana tider, då hon såg. sin egen frihet och
sanningens sak i fara samt därvid tog sin tillflykt till
världsliga vapen och förlitade sig på förstår, just
därigenom oförmärkt lade oket på sin egen hals, och
att Gud i sin världsstyrelse ställde så till, att detta
ok kom att trycka ganska tungt, på det att det måtte
bliva känt och besinnat, att Kristi rike icke är av
denna världen. Och när sådant bliver av hjärtat
erkänt, då har Herren åter låtit komma en
vederkvickelsens tid. Allt detta har varit ett verk av Guds
barmhärtighet, ty den sanna barmhärtigheten består
däri att behandla det onda så, att det verkligen blir
botat. Detta hava vi skäl att besinna även i våra
dagar, då församlingen mångenstädes inom
kristenhetens gränser känner sig bunden och betryckt av de
jordiska makter, till vilkas arm hon allt för mycket
vädjat, och då flerestädes inträffat det, som profeten
säger skulle hända den, vilken ville stödja sig på
den rörstaven Egypten, nämligen att staven brustit och
stungit vandraren genom handen. Må vi härvid, efter
profetens ord, ihågkomma Herrans barmhärtighet, i
allt det Herren fordomdags gjort med Israel, och
däri finna en förvissning därom, att han icke heller
nu eller någonsin skall övergiva sin församling, utan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>