Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Predikningar för skolungdom hållna vid Uppsala elementarläroverk (1875 och 1877) - 4 Böndagen 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
PONTUS WIKNER
obesvarade bön: giv mig något att stå på,
och jag vill röra världen; det vill med andra
ord säga: jag vill sätta en värld i rörelse, men jag
har för min egen varelse ingen fast punkt, på vilken
jag skulle kunna stå. Det finns blott en enda orörlig
klippa att stå på, men hon är för hedningens öga
fördold, eller åtminstone ser han icke, hur han med sin
person skulle kunna få plats på den klippan. Därför är
hela hans strävan fåfäng: än är han fegt misströstande,
än titaniskt trotsig: världens gång vill han leda,
världen går sin gång och rycker honom med sig, och’
tidens flod bortsopar hans verk med själva grunden,
på vilken han stod.
Barmhärtige Gud! känner jag icke i detta igen mig
själv? Skulle jag väl inbilla mig, att hedendomens
ande är död i mig, blott därför att jag bär ett kristet
namn? Förnimmer jag icke ibland i mig en
obetvinglig längtan efter något stort, en längtan, vilken,
i den mån hon tillgodoses eller åtminstone
uppmärksammas, växer och växer, till dess hon icke synes
kunna vara nöjd med mindre än att sätta världen i
rörelse — och i sanning, vore detta henne medgivet,
skulle hon icke ens vara nöjd med det utan ock
sedan vilja erövra Guds himmel, som jag ju ändå
är född och skapad till — och likväl, så snart jag
vill sätta denna rörelse i gång, upptäcker jag plötsligt,
att jag själv är utan fotfäste, och det är i stället
världen, som rycker mig med sig i sina välvande
skiften, jag är som ett stoft för vinden och såsom
ett spån på havet. Jag hår hört talas om en klippa,
som heter Gud, men vad hjälper det mig, då jag
icke står på den klippan? Så till vida är jag mitt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
