i hans lifliga, på humor samt icke så litet satir rika hjerna uppsprungen idé och stiftade Wikningskommissionen, som från en ringa början med ett fyratal ledamöter nu efter femtio års förlopp räknar ledamöter, icke allenast i hela vårt land från Haparanda till Ystad, utan äfven i andra länder, till och med i andra verldsdelar. Dess ursprungliga syfte var till en början endast och allenast att befrämja veck och vikning genom att i ett gladt lag taga sig ett mer eller mindre grundligt rus samt derefter, obekymrad om verldens bråk och bestyr, vika sig åtskilliga timmar, helst tjugufyra. Blickar man litet djupare, så finner man dock, att i grund och botten innebar denna idé en ganska skarp satir öfver det gängse ordensväsendet och ordensvurmarne. Sjelf var Wikblad, såsom dess skapare, gifven till "Wikningskommissionens förste stormästare med namnet Lars Wiknell; Winnerstrand blef premiervikare under namn af Kias Wikell; Lindebergs vikningsnamn finnes icke antecknadt i matrikeln, men jag vill erinra mig att det var Kalle Långvik, och Berggren benämndes Barbis Wiklin. Benämningen Wikningskommission och begreppet veck- och vikning tarfvar en förklaring och den bästa har Stormästaren sjelf gifvit i det festtal, som han år 1840 höll vid kommissionens högtidssammanträde på årsdagen af dess stiftelse. Denna förklaring lyder sålunda: "Huru mången oinvigd och oskicklig har ej påstått, att Veck och Vikning hörer till nutidens kram och att den är ett årsbarn med ångbåtar, skidlöperier, Daguerreotyper, Grefenbergska kurmetoder och fosforiska svafvelstickor -- men, utan att behöfva ingå i någon onödig ordstrid med dem derom, vill jag endast hänvisa dessa kortsynta, profana personer till såväl våra egna, som alla andra länders och folkslags skrifter och traditioner. Bibeln, urkunden för allt högt, skönt och sant, visar ju och framställer tydligen, att till och med