Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvallstiden — socialisten mognar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetsig insändare mot frälsningsarmens stängningsbeslut. Det
var första gången han grep pennan för tidningsskriveri:
”Kan man kalla detta kärlek till sin nästa, när man
utestänger några redliga arbetare, som komma tillsammans för
att handlägga sina angelägenheter, antagligen därför att man
ej kom att sätta den av dem godkända religiösa
hallstämpeln på detsamma? När man från det religiösa lägret så
tillmötesgått arbetarna, är jag av motsatt åsikt till
Norrlänningens ledande artiklar, där man i synnerhet i de sista
numren anbefallt arbetarrörelsen i händerna på de religiösa. Det
vore att strypa den sunda utvecklingen av densamma. Man
föreställer sig, att de frireligiösa äro andligen fria, men man
behöver blott gå in i vilket bönhus som helst, för att se, att
de i stället äro andligen klavbundna. Se, vilken massa av
människor sitta icke där och instämma i de blomsterrika
ut-målningar av livet efter detta, blott man i tålighet bär det
ok, som av överklassen jämt och ständigt pålägges de
arbetande klasserna. Jag för min del vill i stället
rekommendera arbetarrörelsen under ledning av sådana män som
med öppen blick se, varifrån förtrycket kommer, och som
mana arbetarna till sammanslutning för att därigenom i detta
livet söka att göra sin existens så dräglig som möjligt, och
icke åt sådana som säga: — Var lydig och tålig, för ty du
blir belönad på andra sidan graven.”
Vid orden ”i detta livet” anmärkte Norrlänningen: ”Vi
äro motståndare till den s. k. materialismen, som icke tror
på odödligheten.” Övertygad om att sanningen till slut
alltid måste segra ville den dock icke undertrycka en motsatt
mening. Men Thorsson fick skarpa mothugg av en
signatur E. Th. E., som tackade Norrlänningen för dess humana
artiklar om de religiösa och arbetarfrågan. ”Om den
frisinnade pressen humant väglett och uppväckt de frireligiösa
till allvarlig strävan i denna fråga i stället för att håna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
