Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora slagsmålet vid Bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stora slagsmålet vid Bro.
Jag åkte med min gamle vän häradsdomaren från staden
■ ut till tingsstället, der ’vintertinget följande morgon skulle
begynna. Det var en smällkall februariqväll med
klingande före och sprakande stjernor, och ångan stod som en
sky ur hästarnes näsborrar. Den halländska kustbygdens
kuperade mark hade af det egendomliga qvällsmörkret fått ett
nästan trolskt behag, som meddelade något af sin stämning
åt oss båda, der vi väl ombonade sutto i släden. Gubbens
karakteristiska ansigte hade antagit den halft inåtvända min,
som kännetecknade honom vid de tillfällen, då han blef
hågad att slå upp språklådan och förtälja sina skiftande, rika
minnen.
— Hör du, sade han plötsligt,, då vi passerade en
träbro öfver en liten, tillfrusen ström, här var det som två
tattare dräptes anno 84.
— Den der historien är farbror skyldig mig ännu, sade
jag. -Jag har nog läst och l-äst om rättegångsreferaten från
den saken, när den gamla sjelfhämden gick igen i förfjor,
men det föreföll mig alltid som hade det egentliga, innersta
motivet aldrig kommit riktigt fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
