Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martha på Backen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvang honom att släppa flickan, som skrattande sprang upp.
I nästa ögonblick låg inspektoren på marken och fick på en
kort stund ett kok stryk, hvars make han aldrig känt, ehuru
hän mer än en gång blifvit reelt kringklappad af drängarne
på de olika platser der han konditionerat och farit- fram som
en kosack.
Naturligtvis angaf han saken, men hur det var, kunde
inte ens han sjelf bestämdt påstå att det var Tattare-Göran
som piskat upp honom, och denne lyckades länsmannen
aldrig anträffa.
Nu började det gå tal i socknen om Martha och Göran.
Inte kunde man säga något bestämdt, ty var det något
mellan de båda, så lyckades de undgå alla spaningar både från
föräldrarne och Sone och inspektoren. En och annan ville
veta att Göran nattetid klättrat upp på gafveln till Marthas
rum, och somliga sade att det älskande paret brukade träffas
på Fruholmen. Inspektoren och Sone gjorde gemensam sak
om en undersökning på den illa beryktade ön och funno
tydliga spår af att en tjufskytt hållit till der, men det var
allt hvad de funno.
Så gick sommaren och pratet växte. Ibland anställde
ungdomen formlig skallgång efter Tattare-Göran, men till slut
gick ryktet att han lemnat Hishult och begifvit sig till
En-geltofta i Skåne, der en och annan ville ha sett honom. Nu
gjorde Sone i Boberg slag i saken och friade till Martha,
men fick ett tvärt afslag. Sone blef utom sig och snart var
han den som visste värst att säga om Martha. Och hur det
var, började det verkligen synas på henne att allt inte stod
riktigt till.
En vacker dag var Martha försvunnen. Det blef snart
bekant att hon begifvit sig till Skåne på betplockning och
snart bekräftades ryktet att hon skulle bli mor.
Så var det en qväll dansgille i Hishults by. Mycket
folk var samladt och hett och lifvadt gick det till. Sone och
några kamrater hade i ganska hög sinnesstämning gått ut
från dansbanan. I flocken föll talet plötsligt på att
Tattare-Göran dykt upp i socknen på nytt.
— Då är väl tattarh—an här också, skrek Sone.
—-Får jag fatt i den satan, knackar jag in hjernan på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
