Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då konstakademiens elever 1833 utgåfvo ett album af etsningar och litografier
— en föregångare till senare tiders »Palettskrap» — bidrog Wahlbom med en
etsning föreställande Brage hin gamle, som sitter tankfullt stödd mot sin harpa, medan
hans drömmar uppenbara sig som kämpande skaror i skyarna bakom honom. Bil
den är hållen, heter det i Aftonbladet, »i denne unge artists vanliga djärfva men
tillika säkra och behagliga manér», men figuren förefaller recensenten »för vår tid
något mycket senfull».
Bland etsningarna från denna tid finnas äfven några återgifvande skulpturverk
af Byström och den norske bildhuggaren Hans Michelsen. Den senare vistades
på 1830-talet i Stockholm för att utföra statyer af apostlarna för Skeppsholmskyrkan
och modellerade då äfven Lings byst (i marmor i Nationalmuseum). Man kan lätt
sluta sig till att de personliga förbindelserna med de båda konstnärerna föranledt dessa
arbeten. Om Wahlboms bekantskap med Michelsen vittnar ytterligare den
omständigheten, att denne var ägare till de konturteckningar till Lings »Asarne», som
Wahlbom utförde före sin etsningsserie till denna dikt.
Wahlbom fann snart, att etsningen blef honom mera dyrbar än hans tillgångar
medgåfvo, och sökte få understöd af konstföreningen för att kunna fortsätta med
densamma. Föreningens stadgar innehöllo nämligen en bestämmelse, som ännu står
kvar, om att dess medel skulle användas, utom till inköp af lefvande inhemska
konstnärers arbeten, äfven »till underlättande af företag i konstväg». Wahlbom
tillkänna-gaf, att han ämnade utgifva »en följd af kompositioner öfver Sveriges äldsta
urkunder och sagor, ritade i etsmanér och graverade i koppar» samt framlämnade
såsom prof på dessa ett häfte teckningar, hvilka blefvo mottagna med allmänt bifall.
Han hemställde om ett understöd af 400 riksdaler banko för att därmed sätta sin
plan i verket och erbjöd sig att återgälda beloppet antingen kontant eller i ett
lämpligt antal exemplar af det tillämnade arbetet. Föreningens inköpsnämd »tog detta
allt i öfvervägande men ansåg sig icke annorlunda kunna åt den af herr Wahlbom
framställda begäran lämna bifall än att, då ritningarne till det ifrågavarande verket
vore fullkomligen färdige och till föreningen hembjudne, desamma skulle inköpas till
det pris, som då af nämnden kunde fastställas och hvarvid ett särskildt afseende
skulle fästas å det af herr Wahlbom med desse ritningar åsyftade företag».
Wahlbom synes å sin sida icke hafva fäst något särskildt afseende vid de möjligheter,
som kunde ligga fördolda i nämdens något sväfvande förespeglingar, ty saken kom
icke mera på tal, och den tillämnade etsningscykeln blef aldrig utförd. Den serie
teckningar ur svenska historien, som 1835 såldes till konstföreningen för 70
riksdaler, tillhörde måhända dem som konstnären drömt om att mångfaldiga med sin
etsnål. Men krediten på Hasselgrens koppartryckeri vid Klara norra kyrkogata räckte
väl ej längre, och förmodligen skulle Wahlboms verksamhet som etsare redan nu hafva
upphört, om icke hans vän pastor G. H. Mellin, en af den tidens flitigaste
litteratörer, blifvit redaktör för det af boktryckaren N. H. Thomson utgifna »Museum för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
