Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildserie ter sig tämligen föråldrad för vår tid. I Wahlboms utveckling spelar den
emellertid en icke oviktig roll. Han har lämnat det fornnordiska området bakom
sig och beträdt den egentliga s. k. historiemålningens mark. Han har börjat intressera
sig för den klädda figuren, för dräkter och accessoarer — han befinner sig på den
väg, på hvilken målarkonsten slutligen å nyo hann fram till skildringen af samtidens
lif och dess karakteristiska yttringar. 1 öfverensstämmelse härmed står ett af den
litografiska tekniken betingadt studium af ljus och skugga, af toner och valörer. Det
är det måleriska sättet att se som ändtligen börjar arbeta sig fram. Med förkärlek
uppsöker konstnären fortfarande våldsamma motiv, strider och tumult eller händelser, i
hvilka affekterna äro i högsta grad stegrade. När han någon gång, såsom i »Gustaf
Adolf och Ebba Brahe», försöker sig inom det idylliska området, blir han otroligt
fadd och uttryckslös. Det var stormen, ej västanvädret, som var hans rätta område.
Det var Wahlboms afsikt att fortsätta sin framställning af de svenska häfderna
med en serie bilder ur medeltidens historia, från folkungarnes tid fram till Gustaf
Vasas befrielsekrig. Ett antal teckningar till denna svit, påbörjade med ytterlig
omsorg men till större delen ofullbordade, finnas i kungliga biblioteket. Emellertid
blefvo de aldrig utförda i litografi. Den tid hade kommit, då den samvetsgrant
arbetande konstnären blef satt i stånd att göra den studieresa, som för den vidare
utvecklingen af hans rika anlag länge hade varit önskvärd.
Det härför nödvändiga understödet kom dock icke från konstakademien. Ända
sedan 1833 hafva akademiens handlingar ingenting att förmäla om Wahlboms
studier. 1 dessa hade ett flerårigt afbrott ägt rum, under hvilket Wahlbom varit
upptagen af sin verksamhet vid gymnastiken och vid sidan därom idkat studier
på egen hand. Först 1838 förekommer hans namn åter i akademiens handlingar,
då det antecknas, att han för en ecorchéfigur, ritad efter naturen, erhållit ett
stipendium af 50 riksd. banko — detta efter ett uttalande till protokollet af
läraren i anatomi, professor A. Retzius, som af sina elever tror sig »särskildt böra
inför kongl. akademien nämna herr Wahlbom, såsom den, hvilken bragt sina
studier i den exteriöra anatomien till en fullkomlighet, som förtjänar de högsta
lof-ord». Samma år hade professor Sandberg »med tagen kännedom af ordalydelsen uti
Ribbingska donationshandlingen numera afsagt sig fortfarandet af samma
stipendie-inkomst». Till erhållande af stipendiet, som skulle sätta innehafvaren i tillfälle att
studera i utlandet, föreslog Sandberg antingen Wickenberg eller Wahlbom. Ling
sökte göra sitt inflytande gällande till den senares förmån, men förgäfves, hvilket
gick honom djupt till sinnes. Till den sammankomst, då saken skulle afgöras, hade
sekreteraren uppsatt en jämförande lista öfver de belöningar, som de båda eleverna
erhållit. Denna utföll till Wickenbergs fördel, och det blef också han som med alla
de närvarandes röster tillerkändes stipendiet.
Medtäflaren var ju så framstående, att någon orättvisa icke kunde sägas hafva
blifvit begången. Men för Wahlbom var detta ett hårdt slag. Ett nytt tillfälle till
{+53+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
