Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Brefwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klåckan war nio, då wi lämnade
Fredricshall: Wi blefwo blott uppehållne en stund
wid färjan, förmedelst en twist rörande
wårt Swenska resepass, som wi hade glömt
at låta contrasignera i Norrige. Midnatten
inföll; man hade med alt skäl kunnat kalla
den Nattens middag. Hade Young
någonsin rest genom Norden, säkert skulle
Månan, ja med kärlekens wärma, hafwa
förtjust honom. Men det är icke blott
Nattens Drottning som här herrskar i all sin
pragt, ehuru skönt Solen, den stund hon
dröjer under Horizontens gräns, begjuter den
med et förgyllande purpur; hela himmelen
glänser i den renaste blånad, och
aftonstjernan glimmar för blotta ögat såsom en liten
måne sjelf, medan swarta skuggor af bergen,
likasom fransade af ljusstrimmor, inskränka
utsigterna utan at förmörka dem, och
upwäcka denna milda sorglighet, hwilken,
höjande inbildningskraften, mera uplyfter
själen än nedtrycker den.
Mit resesällskap inslumrade. Til all
lycka snarkade de ej, och lämnade mig såleds
ostörd i mina betragtelser. En sådan natt,
som med alla sinnens förtjusning ingjöt
hwilans lugn i hjertat, hade jag ännu aldrig
sett eller njutit. En werkligen balsamisk luft
omweftade mig, och då morgonens swalka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
