Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon genomläste det flere gånger, och
hennes bedrägliga inbillning började, på desse
osäkra anledningar, fatta et fördelaktigt begrep
om den, som skrifvit det. „Skulle det vara en
vansinnig?“ frågade hon sig; och sedan hon
ännu en gång genomläst anmärkningarne öfver
Dryden, kände hon sig öfvertygad, at de
voro författade af en man med varm
inbillningskraft, men hvars förstånd visst icke var i
oordning. Oryggelig i denna öfvertygelse, fann
hon, hvar gång hon förnyade läsningen af
noterna och det manuscript hon hade under
ögonen, mera behag, styrka och djupsinnighet
deruti, och det förekom henne underligt, at
hon från första stunden icke insett hela deras
fullkomlighet.
„Hvad en känslofull själ är rik på begrep!“
ropade hon: „hvad gåfva den har at öfvertyga!
Det gifves varelser, för hvilka lefva och
älska är et och detsamma. Ingen ting stort,
ingen ting verkligen skönt är dem främmande.“
Maria hade, under det hon sökte utgrunda
orsakerne til sina känslor, fått den
öfvertygelsen, at man för at kunna behaga, måste äga
alla de egenskaper som väcka kärlek. „De,
sade hon ibland, „som gifva mig begär at
synas god och älskansvärd, böra sjelfve äga de
fullkomligheter och den gåfva at behaga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
