Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marias hand, lutade sig til henne och sade:
„Det är besynnerligt! ännu en gång träffa er,
och i denna olyckliga belägenhet!“
Oaktadt likheten mellan deras närvarande
författning och den, hvari de tilförne sett
hvarandra, vågade de icke yttra alt det de
tänkte. Egenteliga orsaken, hvarföre Maria
önskat at få träffa honom, förekom ej en
enda gång hennes tankar. En ovanlig
blyghet, den de omöjligen kunde qväfva, höll dem
på afstånd från hvarandra; och deras
besynnerliga förhållande, så väl som deras ständigt
omväxlande talämnen, skulle hafva fört Jemima
på den tankan, at de icke fullkomligt varit
vid sina sinnen, om hon ej redan blifvit
öfvertygad om motsatsen.
Efter denna första sammankomst, hade de
flere andra; men de tilgingo alla på lika sätt,
under samtal, dem hela verlden kunnat
afhöra; endast när fråga var om något skönt
prosaiskt eller poëtiskt stycke, undföllo dem några
utbrott af känsla, någre blickar fulle af
uttryck, någre tecken af hemligt förstånd,
hvaraf de alt mer och mer öfvertygades om sina
inbördes känslor för hvarandra, och om den
sympathi som förenade deras själar.
Snart fick Maria del af Darnfords historia.
Han berättade henne sina hufvudsakligaste öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
