Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra. Om jag någon gång vid min återkomst
från Spectaklet eller något annat nöje,
började berätta hvad jag sett, hvad som i
synnerhet behagat mig, bragtes jag snart til tystnad
genom hans stumma tankfullhet, och
småningom förlorade jag i hans sällskap ända til
minnet af de angenäma och lifliga känslor jag
ägt. Ja, hans köld och förbehållsamhet gjorde
på mig en sådan verkan, at jag ofta, när jag
tilbragt några dagar med honom, tyckte mig
vara den tanklösaste varelse på jorden. Någon
främmandes besök var nödigt, för at
öfvertyga mig, at jag ännu kunde tänka och höja
mig öfver de vanliga tankämnen, hvarvid han
ständigt uppehöll mig. Derjämte undergick
hans utseende dagligen en betydlig förändring.
Hans hy afbleknade, och alla ungdomens
behag försvunno hos honom.“
„Så förflöto de fem första åren af mit
ägtenskap. Jag hade redan emot min vilja måst
låna åtskilliga summor af min Farbror, för at
hjelpa Herr Venables at upfylla sina
förbindelser, och rädda hans heder, som han sjelf
sade. Jag gjorde för sent den anmärkningen,
at han kraftigare skolat bemöda sig at vårda
det han ägde, om han ej för mycket räknat
på min undsättning; men den rôle jag för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
