Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig mer oss imellan skola förefalla några
dylika romanupträden, hvilka endast äro
passande för unga pensionärer eller skolgossar.“
Derefter gick han ner på sit Contoir. Jag
fortfor at spela; jag valde et stycke, hvars
takt var ganska löpande, och exeqverade det med
obeskriflig hastighet och lätthet. Jag hörde at
någon sagta nalkades min dörr, och blef snart
öfvertygad at Herr Vénables lyssnade på mig.
Denna öfvertygelse ökte mina fingrars
rörlighet. Han steg ner i köket, och man kom,
utan tvifvel på hans befallning, och frågade
mig, hvad jag ville ha til middag. Strax
derefter kom han åter in til mig, med liknöjdt
utseende. Jag märkte, at han vakade på mig;
jag gaf mina befallningar efter vanligheten,
och inneslöt mig i mit Cabinett.“
„Under det jag höll på at kläda mig, fick
jag se Herr Vénables, som följt mig på
nära håll, och tittade in genom dörren, som jag
til hälften lämnat öpen. Han bad om
förlåtelse för det han stört mig, och försvann. Jag
tog mit arbete (läsa skulle jag omöjligt
kunnat göra), och fick tid efter annan två eller
tre bud, hvilka säkert ej hade annat ändamål,
än at försäkra honom at jag ännu var i
rummet.„
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
