Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Sää! — sade prinsessan med ett leende,
fullt af idel skalkar. — Ni får bättra er dä.
Men hvarom tviflar ni väl? — fortsalle hon
att fråga.
— Att den blick som nu bestrålar mig, att
den sakta handtryckning som jag nyss erfor i
dansen, att den röst som dervid klingade i mitt
öra: »ack, hvad denna dans behagar mig!»_________
Om allt detta tviflar jag, att det eger den
betydelse, som mitt hjerta vill gifva deråt.
— Det är ju olyckligt, — utbrast Cecilia, och
hennes leende var nära att öfvergå i skratt; —
det är ju alldeles förfärligt att icke ega visshet
om allt detta. Jag medgifver att det väl kan
afpressa er sina tusende suckar. Men säg mig
nu ändtligen: hvarom misströstar väl ers
tapperhet?
— Att ej hinna till målet for min enda
sträfvan.
— Ni skulle riktigt göra mig orolig på era
vägnar, bästa grefve, om jag ej visste medel
för att besvärja de nattens makter ni talat om.
Vill ni följa mitt råd?
— Ja; endast ni, sköna Cecilia, är den fé
som eger dessa bcsvärjelsemedel i sina händer.
— Nej, det fins icke i mina händer, men
just i era egna, gref Johan; ty hvad är väl detta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
