Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Du förlåter den äfven! — afbröt lifligt,
men i bedjande ton, den inlåtne klättraren, som
icke var någon annan än den unge Ostfriesen.
— Nej, visst icke, min herre, — svarade
Cecilia allvarsamt; — jag berömmer endast
denna din egenskap såsom nyttig i farans stund.
Nu vet jag ej om någon fara var å färde, att
du så här skulle blottställa icke blott ditt lif,
utan äfven mitt.
— Äfven ditt lif, Cecilia!
— Ja visst, du orolige ande! Du kom ju
som ett spöke; du skrämde mig mer än jag kan
beskrifva.
— Ack, förlåt mig då! Mitt eget lif skulle
jag våga tusen gånger, endast för att säga huru
jag älskar dig ... Ack, hvad jag nu är
lycklig! — afbröt han sig sjelf och började halfhögt
sjunga:
Den lilla vännen jag tycker om,
den söker jag så gerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
