Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och dessa äro?
— De’n första: huru skall jag kunna
besegra arfkonungens tilltagande ovilja mot mig?
— Jag skall tills i morgon upptänka något
medel. Men hvilken är den andra punkten?
— Den rörer vår framtid.
— Och den kallar du en jordisk ting? —
sade prinsessan skalkakligt.
— Ja, du har rätt, himmelsk är den; men låt oss
ändå tala om det lilla jordiska, som ingår deruti.
—• Ja, det var en annan sak. Men du, vår
framtid kommer i morgon. Jag kan ej tänka
på något annat än det som nu är, på detta
nattliga möte, som aldrig bort ega rum, och
som räckt alltför länge, vore det blott en enda
minut. Se så, farväl, min herre 1
Men gref Johan hörde icke. Af kärlek eller
lättsinne öfvergick han hastigt ifrån det ena
föremålet till det andra. Alla hans sinnen, all
hans själ bodde nu i hans ögon. Han stod
stum i ideligt betraktande. Det var det rika
utslagna håret som fjettrade honom; han
vidrörde de silkeslena lockarna, lekte med dem
och slingrade dem slutligen kring sina fingrar.
— Nu, nu, Cecilia, — sade han — kan du
icke stöta mig bort, då du fångat mig i ett
gyllene förtrollande nät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
