Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liten Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIS
kärlek ofta hjelpa hvarandra att göra den
anläggning, som skall medföra hämnd eller seger.
Under de lekar, hvarmed han hörde att de
ädla gästerna börjat förlusta sig, kunde ju hän«
da, tänkte han, att Karin komme i närheten af
hans bakhäll. I)å skulle han rusa upp, föra
henne till sin båt och fly långt, långt bort. Och
om hon icke ville följa honom, då skulle de
dö tillsammans i djupet.
Huru länge drabanten satt och rufvade på
sin plan, tycktes verkligen till slut som skulle
den gå i fullbordan. Bakom en grupp af
hvitstammiga björkar hade han blifvit varse
skymten af en qvinna som plockade blommor. Han
följde uppmärksamt livarje hennes rörelse, i det
hon alltmera närmade sig §t den vik, der han
hade sitt bakhåll. Det var Karin, alldeles
ensam; han kunde ej upptäcka någon i hennes
närhet. Hon kom ju honom sjelf till mötes;
hon stannade omsider och blickade liksom med
längtan ut åt sjön och åt himmelen. Hon stod
stilla en stund, kastade några blommor mot ett
par fjärilar som flögo öfver hennes hufvud, och
vände sig sedan om, för att gå in åt holmen.
1 detta ögonblick hoppade Max ur sin båt och
ilade efter henne, som var okunnig om den
djerfve förföljaren. Han skulle kanske också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
