Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi - § 22 - § 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13
krafterna, och detta innebär ej allenast, att sätta dem
alla i vissa förhållanden, utan äfven att sjelf till dem
stå i förhållanden: hon förhåller sig till dem på det
sättet, att hon frambringar dem. För öfrigt är det
ju klart deraf, att alla verkliga ting, såsom tillsam
mans utgörande ett system, med hvarandra måste ega
något samband och dymedelst till hvarandra ega rela
tioner. Men det absoluta är här poneradt vara verkligt.
§ 22. Hvarje relation innebär i sig relationen
Vara.
Vara ar en relation, ty det är det föremåls for
hållande, som dr, till det föremål, som det ar, d. v.
s. till sig sjelft. Till sig sjelft förhåller sig hvarje
föremål så, att det är sig sjelft. |
Hvarje annan relation innebär i sig denna rela
tion. Har den andra relationen ett positivt uttryck,
är detta sjelfklart. Gossen springer är = gossen är
springande. . Gossen : skall läsa är — gossen dr sko
lande läsa. Gossen har lekt = gossen är hafvande
lekt. — Det förhåller sig på samma sätt äfven med
de negativt uttryckta relationerna. Gossen läser icke
innebär: gossen är en icke läsande varelse.
Anm. Vi säga dermed icke, att den negativa
relationen är detsamma som den positiva; men vi säga,
att den verklighet, som har i sig den ena, också har
1 sig den andra. Det är icke detsamma att. Vara
och att icke Vara, men der den ena relationen fins,
der fins alltid den andra. :
§ 23. Hvarje relation medför en motsvarande
egenskap och hvarje egenskap är gifven med en mot
svarande relation.
Den verklighet, hvilken jag uttrycker såsom en
relation, kan jag nämligen också uttrycka såsom en
egenskap, och omvändt. “Gossen slér hunden“: denna
verklighet kan sanningsenligt uttryckas bide sa, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
