- Project Runeberg -  Tidsexistensens apologi : Ett stycke relationsteori /
179

(1888) [MARC] Author: Pontus Wikner With: Lawrence Heap Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179
blef. Icke dess mindre är den ifrågavarande handlin¬
gens ’ verklighet icke dermed gifven. Hon är gifven i
den meningen, att när hennes tid kommer, hon da
också kommer att inträffa och kan icke uteblifva, och
en allvetande kan då redan i ett föregående ögonblick
vara viss om detta; men just för att verkligheten af
handlingen icke skall kunna uteblifva, måste i hand¬
lingens ögonblick finnas en kraft, som ger henne den
verklighet, hon annars icke skulle få, ty ingenting an¬
nat kan ge verklighet, det är förverkliga, än just en
kraft, och den kraftens förverkligande verksamhet är
alldeles samtidig med det förverkligades’ verklighet,
hvarken föregående eller efterföljande. Men detta är
en kausalitet i helt annan mening än den förut om¬
talade föranledande kausaliteten: denna nya kausalitet
bestod i den ifrågavarande handlingens förverkligande,
under det att den förra blott bestod i dess föranledande,
d. v. 8 i att förverkliga den handlingens föregående
vilkor eller till och med i att vara dessa vilkor, ifall
man om sjelfva de föregående omständigheterna sade,
att de förhölle sig kauserande. Det är ock tydligt,
att Kant haft i tankarne denna nya slags kausalitet,
eller hvad vi ville kalla denna kausalitet i egentlig
bemärkelse, då han talar om en förnuftets förmåga
att af sig sjelf börja en series af tilldragelser utan att
dermed sker något börjande i förnuftet sjelft. Dermed
vill han synbarligen beteckna en kausalitet, som be¬
står i att vara upphof till någonting på ett alldeles
ursprungligt sätt, så att bakom det sålunda utpekade
upphofvet icke behöfver sökas ännu ett annat upphof
till det, för hvars verklighet man för tillfället sökte
en förklaring. Men detta är just det kännetecknande
för kraften i hennes förverkligande verksamhet: det,
som hon då verkligen förverkligar, det har i henne
ensam orsaken (den förverkligande) till sin verklighet,
ehuru det kan finnas och äfven måste finnas mycket
annat, som är förutsättning, för att den kraften skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wptidsexis/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free