Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
utan att han äfven skall vara ett bud, som säger:
detta enskilda fall är ett, som hör under den regeln,
och nu skall du för att handla rätt, förfara på detta,
för detta tillfälle särskildt afpassade sätt.
Annorlunda synes ställningen visserligen blifva,
ifall vi med praktisk lag icke mena det nu sagda,
utan i stället den verklighet, . efter hvars urbild vi
hafva att omgestalta den förhanden varande jordiska
existensen. Med lag mena vi i sådant fall mönster:
den tidlösa verkligheten är mönstret, den tidliga skall
efterbilda mönstret. Uppgiften blir då, att söka göra
den tidliga existensen så mycket som möjligt lik den
tidlésa, d. v. s. att verka, for att de matte få: så
mycket gemensamt som möjligt. Men utom det, att
en förtsatt och i någon mån lyckad efterbildning icke
allenast åt tidsexistensen ger en månfald af hvarandra
aflösande relationer till den eviga, utan också i och
med detsamma åt den senare ger en mångfald af
hvarandra aflösande relationer till den förra och der¬
med upphäfver den eviga tillvaron i hennes egen¬
skap af tidlös; så kommer i detta fall den frihet svår¬
ligen att kunna räddas, utan hvilken lagen förlorar
sin karakter af att vara praktisk; På den, som af
lagen förbindes, skall det nämligen helt och . hållet
bero, om den praktiska lagen vinner efterföljd eller
icke. Sker det, så skall det vara han, som gor att
det sker; sker det icke, så skall det vara han, som
gor att det icke sker. Den, som af lagen férbindes,
är nu det i tiden varande subjektet och detta endast
försåvidt det är i tiden, ty endast försåvidt det är
detta, kan det ha praktiska uppgifter att lösa. I alla
fall om också i den tidlösa existensen en praktisk
verksamhet vore möjlig, så är det icke om densom
här är fråga. Men den verldsåskådning, som antager
en tidlös tillvaro jemte och öfver den tidliga, gör
detta af just det skälet, att tidsformen icke kan rym¬
ma en oblandad sjelfständighet. Inom tidsexistensen
Wikner: Tidsexistensens apologi, 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
