Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
som det, att ett nödvändigt sammanhang mellan de
två momenten fins, och det kan då icke heller gerna:
Sakna mening; när det 4r sant, ity att en sanning
aldrig kan vara meningslös. Ej heller kan denna san¬
ning inskränka sig till att blott ega teoretisk bety¬
delse. Den får äfven en praktisk, derigenom, att det
ändliga subjektet, då det öfverlägger, ej på förhand
vet, hvilken, som blir dess egen verkliga handling, och
således ej heller vet, hvilken följdserie, som blir den
verkliga. Och subjektet vet har med sig, både att
det sjelft kommer att vara ensam förverkligande or¬
sak till sin egen påtänkta handling — den nämligen
som blir verklig, ehvad det blir den bättre eller den
sämre — och att det således också blir en afgörande
anledning till den följdserie, som varder den verkliga,
ehvad det blir den sämre eller den bättre, och detta
anda in i det odndliga. Ty om. det också så skulle
vara, att allt utmynnar i harmoni, så tänka vi oss
dock äfven inom denna en ständig fortgång till allt
större. fullkomlighet, och klart är i hyarje fall, att om
också tvenne tänkta serier slutligen skulle komma
lika hégt, s& ar den i alla fall att betrakta Såsom
den bättre, hvilken tidigare leder in i den högre sferen. —
Enligt vår teori är sålunda möjligt ett verkligt infly¬
tande från tidsjaget på dess egen eviga, i oändliga ti¬
der fortlöpande, utveckling, och utanför den sålunda
betecknade serien kan enligt denna teori intet ända¬
mål, således intet högsta goda, falla. Och då allting
enligt denna teori har ett nödvändigt sammanhang,
som äfven kan i sina allmänna drag af oss förnim¬
mas, så hafva vi också alla betingelser gifna för en
forbindande praktisk lag, forsdvidt denne skall- ut¬
trycka det tänkta sammanhanget mellan handlingen
och det högsta goda.
Man kunde nu mena, att tidlöshetsteorien kunde
rädda den praktiska lagens förbindande art genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
