Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms värdshus och vinkällare vid 1600-talets början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mån varit beroende på att värdshus i egentlig bemärkelse
saknades, men att tvenne personer i hvarje stadens
kvarter[1] skulle vara skyldiga att mottaga resande. Att i dessa
tillfälliga värdshus idkades utskänkning är otvifvelaktigt;
men äfven hos andra än de särskildt utsedda borgarne logerade främlingar,
och där torde det gått lika fritt till. Man
kunde eller ville ej ingripa mot värdarne, ty vid större
inkvarteringar eller när tilloppet af resande var stort, måste
man vända sig till borgarne i staden för att bedja dem taga
emot gäster, som icke skulle nöjt sig med att dricka vatten.
Under Johan III:s tid utgåfvos olika förordningar
rörande öl- och vinförsäljningen i Stockholm. Från den 8 mars
1586 har man ett ganska upplysande bref angående dessa
förhållanden (Tänkeboken. Fol. 22). Konungen hade fått
ett register på alla dem, som ville vara befriade från »stadens
tunga» och i Stockholm hålla »ölsäljning och vintappning».
Nu svarar han, att icke allenast de »odellkällere», som af
ålder varit och ännu vore i bruk, därigenom skulle »blifwe
ödelagde och om intet», utan äfven konungens rättighet till accis
skulle blifva förminskad och »bortdöldh», därför finge ingen
af dem, som bruka handel och vandel, undantagandes den
blinde Folcker Frantzon, och ingen af dem, som hålla
vinkällare eller ölförsäljning, undantagandes Hans Klawer, så
länge han vore accisskrifvare, medan han ingen annan lön
hade af konungen, vara fria från »stadens tunga» och detta
äfven om de förut fått frihetsbref. Sådana frihetsbref
gjordes nu »kraftlösa och ogilla». Hvad anginge de många
vinkällare och ölkrogar, skulle de alla nedläggas, och därefter
skulle på malmarna eller i staden tillstädjas endast de
»odellkällere som aff ålder hafwe waritt i bruuk» nämligen: 1:o)
Stadens vinkällare (som skulle vara fri för accisen); 2:o)
»Baggarnes källare» (som skulle vara accisfri, hvad själfva
Baggarne tillkomme, men de andra, som hålla parti där inne,
skulle utgöra accisen åtminstone af hälften af alla drycker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
