Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla gatnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den äfven kallas såväl på 1400- som på 1500-talet. Häraf
uppkom namnet. Att härom ej kan vara något tvifvel, synes af
stadens jordebok år 1496 29/8; där säges nämligen på tal om
tvenne trähus, att de voro belägna: »i then grändhen, som
reth nider löper westan aff stora torghit frän kakin, som
kallas kacbrinken nidher til syon». Det är likväl först under
senare tid, som namnet utsträckts äfven till gränden nedanför
Stora Nygatan till Mälarhamnen. Den hette ända till på
1880-talet Schulten bagares gränd, hvilket namn den sannolikt
fått af bagaren Jochim Schult, som år 1631 5/2 (Tänkebok)
fick fasta på ett hus i denna gränd. Dess namn var förut
»Sötegummans» gränd. Jochim upptages äfven såsom ägare af
detta hus på en karta från 1640 (Krigsarkivet).
Prästgatan (öfver Storkyrkobrinken till Österlånggatan midt
för n:r 51). Denna gata har på senaste tid sammanslagits af
tvenne gator och tvenne gränder, nämligen Helvetii (egentl.
Helvetes) gränd, Svenska Prästgatan, Tyska Prästgatan och
Stenbergs (egentl. Steinbergs) gränd. De båda Prästgatorna
hade i äldre tider intet visst namn utan kallades blott
»mellan murarna västantill». När Måns Eriksson af konung
Gustaf I år 1542 3/3 fick donation på ett hus, angifves dess
läge på följande sätt: västan till vid Långa gatan i hörnet
på högra handen, när man går ned för Skomakarbrinken mellan
förenämnda Långgata och den öfre gatan, »som kallas emellan
Murena». Sedan kaplanerna vid Storkyrkan fingo sin bostad på
den norra och pastorerna vid Tyska kyrkan på den södra delen,
uppkommo namnen Svenska prästgatan och Tyska prästgatan.
Helvetii gränd var den sista påminnelsen om en liten stadsdel
mellan Norreport och Storkyrkobrinken, kallad Helvetet, en
benämning som, i parentes sagdt, återfinnes i flera svenska
medeltidsstäder. Då namnet i sin ursprungliga form,
Helvetesgränden, var ett bland de äldsta i »staden», hade det
ej bort försvinna. Den, som nu vill uppsöka det gamla
medeltidskvarteret Helvetet, styr säkerligen ej sin
kosa till Prästgatan! Stenbergsgränden hade sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
