124 (Stockholmiana I-IV)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart Torstenssons hus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bereda sig en förmånlig byggnadsplats på den norra malmen,
som just vid denna tid började regleras.

Såsom ofvan nämndes, utgjorde den Torstenssonska tomten
omkring 6,100 kvadratalnar. På denna tomt börjades troligen
redan under midten af 1646 en del förberedande
byggnadsarbeten, men säkerligen var det först, sedan
Torstensson hemkommit till fäderneslandet, som arbetet
bedrefs med mera kraft. Färdig till inflyttning torde
byggnaden knappast varit vid Torstenssons död.

Den byggnad fältherren lät uppföra åt sig kunde visserligen
ej mäta sig t. ex. med de De la Gardieska, Wrangelska och
Bondeska praktbyggnaderna men försvarade väl sin plats bland
den uppblomstrande norra malmens öfriga samtida
herremansbostäder, som Gustaf Horns (i hörnet af
Malmtorgsgatan och Gustaf Adolfs torg), Nils Tungels (på
Blasieholmen), Evert Horns (nu utrikesministerhotellet), Axel
Lillies (beläget på en del af kungl. teaterns
tomt),[1] kämnershuset (sedan Kastenhof) m.
fl.

Huset upptog ej hela tomten utan var beläget med
hufvudfasaden mot Fredsgatan och sträckte sig nedåt
Malmtorget vid pass 13 meter, d. v. s. ungefär till tredje
fönstret på den nuvarande fasaden åt Gustaf Adolfs torg.
Dessutom voro på tomtens nedre delar uppförde smärre
ekonomihus, men sannolikt var det öfriga området inhägnadt
och upplåtet till olika ändamål, ty t. ex. 1674 afsände
Byggnads Collegium skrifvaren Tranman och Johan stadstjänare
till grefve Anders Torstensson med förbud för denne att
uppsätta träbodar på Malmtorget vid sin tomt; »der det skeer
skola desamma med stadens folk kullrifvas».[2]

[1] Detta hus blef ej rifvet, när Gustaf III lät
uppföra den kungl. operan, som nu till allmän saknad
försvunnit. På ett af C. S. Bennet 1845 utfördt panorama (i
K. bibl.) från Jakobs kyrktorn synas spår af Lillieska husets
takanordning.
[2] Sådana
fristående bodar för försäljning af diverse varor funnos
öfverallt såväl i staden som på malmarna. De voro ofta nog
rätt prydligt utstyrda. I Byggnads Collegium uppgjordes 1671
med Jochim Langh, målare, att han skulle måla bodarna vid
Norrmalmstorg. Han erhöll i betalning 9 daler k. m. för
hvarje bod åt torget och 7 daler k. m. åt strömmen. Han
skulle vara förpliktad att »måla dem efter herr rådman
Tessins information med pilastrer och festoner samt med skön
varaktig oljefärg».

Hvarför bodarna vid Torstenssons tomt voro misshagliga säges
ej. Sannolikt voro de till förfång för de bodar, som staden
själf uthyrde. Icke var det af estetiska skäl. Samma år
bestämdes nämligen, att »fiskeblöterskorna, som sitta på
Norrmalmstorg och sälja fisk, skola sitta i ordning, som de
äro komna till».

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:43:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/wrangsto/0140.html

		Stockholmiana I-IV / 124 (1912) Author: Fredrik Ulrik Wrangel Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|