Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennart Torstenssons hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan prinsessan 1783 kommit i besittning af palatset,
uppgjordes ett förslag till provisoriska anordningar i afsikt
att prinsessan genast skulle kunna inflytta. Denna plan
sattes dock ej i verket, ty ombyggnad af hela huset jämte
tillbyggnaden åt torget och strömmen företogs nästan
samtidigt med att köpet blifvit uppgjordt.
Ombyggnadsarbetet anförtroddes åt professor Erik Palmstedt,
som ålades att vid uppgörande af ritningarna till fasaden
noga följa det af Adelcrantz uppförda, nu med marken jämnade
operahuset. Palatset var färdigt till inflyttning 1794.
Elers (Stockholm 2, sid. 211) yttrar med anledning af det nya
palatsets utseende: »Om portiken saknar hvalf i stället för
platt tak; om de fyra ganska vackra granitkolonner eller
pelare därstädes icke stå på sitt rätta ställe; om
soliditeten i byggnaden antingen är öfverdrifven eller
uraktlåten; om nedre våningen är för låg och bröstvärnet i
den öfre för högt m. m., som en granskare anmärkt, därom måge
bättre kännare döma; men att façaden af huset gifver torget
ett anseende, som den där uppresta ärestoden det fordrat, är
hvad hvar och en åskådare torde finna.»
Då vi nu måste beklaga, att af Lennart Torstenssons hus
knappt återstår mer än portalerna, kan likväl finnas en tröst
i den omständigheten, att Stockholm uti det palats, som
intagit det gamla renässanshusets ställe, fått en lika
ståtlig som värdig och intressant representant för den konst,
som blomstrade här vid 18:e seklets slut. Skada blott, att
harmonien är störd. Palatsets förebild, operahuset, har måst
skatta åt de s. k. »moderna krafven».
Tills vidare är Sofia Albertinas skapelse räddad undan
vandalisering, och ännu en tid framåt kunna vi utan att
behöfva gå till Nordiska museet beundra de tack vare
Palmstedts pietet bibehållna ärevördiga portalerna, som minna
om Sveriges storhetstid och om en af dess ädlaste
personligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
