Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personnamn i Stockholms nuvarande gators, gränders och torgs namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linnégatan (Östermalm. Från Humlegården till
Ladugårdsgärdet). Den s. k. Nya Kvartersgatan är en del af
Linnégatan, som erhöll sitt nuvarande namn 1882 och 1886; den
del, som är närmast Humlegården, hette enligt Akrels karta
från början af 1800-talet Fleminggatan. Karl von Linnés (f.
1707, d. 1778) af Fritiof Kjellberg modellerade staty, som
restes i Humlegården och högtidligen aftäcktes 1885 den 13
maj, torde gifvit uppslaget till denna gatas uppkallande
efter denne, en af Sveriges ryktbaraste män.
Lutternsgatan (Norrmalm. Från Birger jarlsgatan till
Malmskillnadsgatan). Detta namns nuvarande form gifver ingen
ledning till dess tydande, men vid forskning i äldre
fastebref, kartor m. m. finner man, att Lutternsgatan, som
tidigare kallats Helsinge- och Helsingelandsgatan, på
1660-talet hade namnet »Jochom Luthers gata». Det är således
efter en person, sannolikt en inflyttad tysk handtverkare,
som gatan fått sitt nuvarande något förvanskade namn.
Maria bangata (Södermalm. Från Årstaviken öster ut längs
järnvägen). Flera gator å Södermalm hafva namn, som begynna
med namnet Maria med anledning af deras belägenhet inom Maria
församling, således närmast efter Maria kyrka. Man har under
senare tider alldeles lämnat å sido, att denna kyrka såväl
som det kapell, som ännu på 1500-talet funnits på samma
plats, egentligen uppkallats efter Maria Magdalena. Detta
kapell nedrefs dock redan 1527 på Gustaf I:s befallning.
Johan III lät vidtaga anstalter för byggande af en ny kyrka
på den förras plats, men arbetet därmed fortskred mycket
långsamt, och först 1634 invigdes den nya kyrkan. Flera
tillbyggnader gjordes under senare hälften af 1600-talet, men
1759 den 19 juli afbrände Maria-Magdalena kyrka, och först
1763 efter grundlig reparation kunde templet åter invigas.
Det har i senare tider ytterligare reparerats. Att gatan
erhållit namnet Maria bangata är beroende på dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
