Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Härbärgerare» och gästgifvare i Stockholm från 1419 till och med 1544 och från 1582 till och med 1641.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Embeetzbook», som väl förtjänade att publiceras i sin
helhet, upptager år efter år bl. a. namnen på de af
myndigheterna utsedda personer, som skulle vara skyldiga att
idka gästgifveri eller vara »herbergerare» såsom de kallas
redan från den första tiden.
Den senare serien börjar med 1582 och sträcker sig ända till
1641 med afbrott endast för 1633 och 1638, för hvilket senare
år endast den på Södermalm tillsatte gästgifvaren är
angifven. Häruti upptagas liknande förteckningar som i den
första serien, med den skillnad att härbärgerarne kallas
»gästgiffuere».
Af gammalt utsagos endast tvenne sådana härbärgerare för hela
staden, men från och med 1492 tillsattes fyra, en för hvarje
af stadens olika kvarter: Östra kvarteret, Södra kvarteret,
Västra kvarteret samt Inre kvarteret.[1] Det var först något senare, som
antalet fördubblades. Vid tillfällen, då större tillopp af
resande väntades, ökades antalet; så var förhållandet t. ex.
1593, då konung Sigismunds kröning tillstundade. Detta år
tillsattes sexton gästgifvare.
Såsom af nyss anförda uppsats framgår, uppstod vid sidan af
dessa privilegierade värdshus, gästgifverier eller källare en
stor mängd medtäflare, hvarigenom en reglering af
förhållandena blef nödvändig. Det var egentligen med
anledning däraf, som 1605 års förordning tillkom.
Då ofvannämnda förteckningar ju kunna vara af mera allmänt
intresse, är det kanske ej ur vägen att, i förväntan på att
ämbetsböckerna in extenso blifva tryckta, bereda dem en plats
i »Stockholmiana».
Stockholms tvenne förste »herbergerare», som utsagos 1419,
voro Petrus »dän» (dansk?) och Diedrik
»rönner», hvilka båda innehade samma befattning 1430 och
då utan afbrott utöfvat sitt yrke. Petrus Dän befinnes ända
till och med 1437 hvarje år blifvit utsedd till värdshusvärd,
men Diedrik »rönner»[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
