Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningar i husens inre, skulle man sannolikt göra mycket
intressanta upptäckter och finna ytterligare bevis för att nu
föga anmärkningsvärda, sin forna glans beröfvade hus
härstamma kanske från medeltiden. Man måste härvid taga
i betraktande, att hela Stortorget redan under de första
vasakonungarne var kantadt hufvudsakligen med stenhus,
likaså Västerlånggatan och äfven Prästgatan, Storkyrkobrinkens
öfre del, Baggensgatan, Svartmangatan, Skomakaregatan
m. fl. När husen härjats af eld och ombyggnad företogs,
refvos på 1600-talet endast sällan de äldre murarna;
sålunda brukade t. ex. Tessinarne vid sina byggnadsföretag
bibehålla äldre partier, när utan olägenhet sådant kunde
ske. Härpå är t. ex. Slottets norra fasad ett slående bevis;
man återfann nämligen, när putsen borttogs under nyligen
utförda reparationer, märken efter fönsteröppningarna till
vasakonungarnes slottskyrka. Andra exempel att förtiga.
Den nuvarande »sta’n» har således mera att bjuda
forskaren, än man skulle tro.
Icke så få mer eller mindre väl bibehållna byggnader från
samma århundrades senare hälft, den s. k. barocktiden,
anträffar man däremot vid vandringar i Stockholm; sådana
äro bland annat: Riddarhuset, Rådhuset (det forna
Bondeska palatset), Frimurarhuset (det forna Bååtska), Sparreska
huset (nu Sveasalen), von der Nothska huset (S:t Paulsgatan
n:r 21), Schönborgska husets inre del (det forna De la
Gardieska), Rumpfska huset (Götgatan n:r 38), Hornska
huset (Volmar-Yxkullsgatan n:r 27), huset n:r 6 B S:t
Paulsgatan m. fl, hvilka alla mer eller mindre hafva en
anstrykning af den med Simon de la Vallée importerade
franska smakriktningen. Andra nästan samtidiga betydande
byggnader af lika högt konstvärde men mera påminnande
om den italienska barocken, äger Stockholm t. ex. i
Oxenstiernska huset (senast Statistiska byrån), gamla Riksbanken,
Wrangelska huset (nu Svea hofrätt m, m.), Rosenhaneska
huset (nu Generalstaben), Tessinska huset (nu Öfverståthållarhuset).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
