Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Benterska huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållandena kan anföras, att Johan III den 21 mars 1589
(Registr.) skrifver och uppdrager åt slottslofven på
Stockholms slott att »straxt widkännas» (återtaga) de 3 till
4 hus, som ligga i den kungliga trädgården på södra sidan om
Slottsbacken, hvemhelst de tillhöra, samt göra murarna på
dem, som vetta inåt trädgården, lika höga och förse dem med
prydliga välska gaflar. Äfven grefve Pers (Brahe) i samma
trädgård belägna hus skulle »widkännas» och ett plank
uppsättas därifrån utmed slottsgrafven så, att trädgården
blefve helt och hållet kringgärdad. I ett senare bref,
dateradt Reval den 21 augusti samma år (Riks-Registr. Fol.
86 verso) skrifver Johan III, att grefve Per skulle få den
gamla »scholestufwan», som Welam de Wijk innehade, i stället
för det lilla hus, som »oss älskelig wår käre frände gref
Per» tillhört »liggiandes der på Slotzbacken i Stockholm».
Det förhållandet kan ej bestridas, att ett af de få
arkitekturminnen från 1500-talet Stockholm äger, är att finna
just i den ännu återstående delen af Ignatiigränd. Det är
nämligen en till hälften igenmurad dörröppning, som flankeras
af små balusterpelare. Upmark i sin präktiga »Renaissance in
Schweden» säger om denna lilla port: »ein kleines Portal mit
Balustersäulen stammt wohl auch aus der gleichen früher
Zeit» (1580-talet). Denna portal tillhör baksidan af huset
n:r 6 Bollhusgränden, som vetter åt Ignatiigränden.
Däremot kunna de här afbildade stenornamenten sannolikt ej
göra anspråk på att tillhöra 1500-talet.
Ägarelängden för detta hus kan ej fastställas förrän från
sista slutet af 1600-talet. De första kända ägarne voro en
Jochim Benter och hans hustru Kristina Benktsdotter, som den
6 maj 1692 sålde huset till kirurgen och fältskären Anne
Daumont, som därå erhöll fastebref den 27 januari 1693
(Stadens registratur). Denne, som jämte sin hustru Maria
Chappirou innehade huset långt fram på 1700-talet, torde ej
själf bott här; han begrofs nämligen 1719 i Maria församling,
hvarefter änkan måhända hitflyttade. När 1726 arfvet efter
henne delades mellan de trenne barnen, löstes detta hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
