Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Jöran Perssons »Kryddegårdstomt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1636, och i enlighet därmed tillföll tomten hustruns söner,
af hvilka den näst yngste, underståthållaren på Stockholms
slott, Regner Leuhusen, 1646 erhöll stadens fastebref såsom
ensam ägare till »Kryddegårdstomten».
Det är han, som 1645–1647 lät uppföra det ståtliga hus, som
ännu i dag, ehuru restaureradt och tillbyggdt, på ett utmärkt
sätt representerar senrenässansen, sådan den blomstrade här
under förra hälften af 1600-talet, då en Aris Claeson, en
Gillis de Besche, en Kasper van Panten m. fl. förde spiran
bland de stockholmska arkitekterna och byggmästarne.
Byggnaden var sannolikt ej färdig förrän tidigast 1647. I en
designation af den 11 september 1645 (Stadsing.-kont.) öfver
granntomten åt söder, då tillhörig Lars Eriksson Sparres
änka, fru Karin Bååt, och hennes barn, omnämnes Leuhusens
tomt sålunda: »gamle Eric Jöranssons trädgård, där nu Regner
Leuhusen uppå byggdt hafver», hvilket skulle tyda på att
huset redan då var färdigt, om icke följande ord i nämnda
hänseende gåfve närmare besked; det heter nämligen vidare:
»på öfre sidan vid gatan ifrån det nyanlagda stenhuset, som
Regner Leuhusen påbegynt haffuer».
Man kan därför helt visst anse, att bygget endast var
påbörjadt 1645 och sålunda knappast kunde vara afslutadt
förrän tidigast 1647, men med kännedom om den grundlighet och
försiktighet, hvarmed man i allmänhet skred till verket vid
byggnadsföretag i äldre tider, skulle man, i synnerhet i
betraktande af denna byggnads rikedom på praktfulla och fint
utarbetade sandstensornament och öfrig utstyrsel, snarare
kunna antaga, att huset knappast var fullt afslutadt, när det
den 12 oktober 1649 köptes af drottning Kristina. Sådant
detta hus då tedde sig, torde det varit ett af de prydligaste
i hufvudstaden men hade redan flera medtäflare, såsom von der
Lindeska huset vid Kornhamn och Västerlånggatan, Lennart
Torstenssons vid Norrmalmstorg, Nils Tungels på Blasieholmen,
Gabriel Oxenstiernas vid S:t Nikolai kyrkogård, Erik Rynings
vid Munkbron m. fl.
Den här afbildade dubbelportalen, som befinner sig på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
