Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Värdshuset »Svanen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angränsande huset i själfva det dåvarande hörnet af Södra
malmtorget; detta hus hade tillhört Karins svåger, Filip
Trotzig (se ofvan), hvarföre det är högst sannolikt, att det
kallades »Svanen». På de sålunda af Baldauff och Marschalck
inköpta tomterna var meningen att uppföra ett prydligt och
för det i stark tillväxt varande Södermalm värdigt värdshus.
Medan Marschalck sysslade med sina byggnadsplaner, kom den
stora gaturegleringen, som under slutet af 1630- och början
af 1640-talet omskapade Södermalm, hvilket, från att bestå af
ett virrvarr små, krokiga och backiga gränder och vägar, blef
det schackbräde, det nu är. De flesta tomterna på Södermalm
voro då ännu hvad man kallar ofria, d. v. s. de voro endast
mot tomtören upplåtna till husägarne. Så var äfven
förhållandet med Marschalcks tomter, som synas blifvit
synnerligen hårdhändt behandlade af regleringskommissionen;
själfva hörnet blef afskuret och egendomen alldeles styckad.
Dock sträckte sig den tomt han fick i vederlag fram till det
reglerade Södermalmstorg, där den bildade hörn med
Hornsgatan; dess längd åt Hornsgatan var 50 alnar och dess
bredd vid torget 34 alnar. Äfven detta nya område synes varit
af ofri natur.
Emellertid uppförde Marschalck på denna tomt, nu motsvarad af
n:r 3 och 4 i kv. Öfverkikaren, mycket prydliga hus; ett var
placeradt i själfva hörnet, och om dess utseende kan man få
en föreställning i Sveciaverket. Hela tomten tyckes dock ej
varit bebyggd med lika höga hus, men byggnaderna voro mycket
påkostade, ja, man kan af handlingarna förstå, att Marschalck
ansåg sig ha lagt ned hela sin förmögenhet i detta bygge. I
en supplik om tomtfrihet, daterad 1645, säger han, att hans
hus blifvit honom mycket dyrbart, såsom han ville tro »Gudhi
och min nådige Öfwerheet till Prydnat och Ähre», han vågade
därföre anhålla hos drottning Kristina, att, i ersättning för
den stora skada han haft af »gaturefningen», få den nya
tomten till fri och egen. Detta beviljades honom genom
donationsbref af den 11 december
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
