312 (Stockholmiana I-IV)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Ryningska huset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Häraf framgår närmast, att Rynings hus var färdigbyggdt redan
1644.[1] Det var till hela sin anläggning och disposition ett
fullödigt stockholmskt senrenässanshus; den vid denna tid
ännu rätt ovanliga putsen har här kommit till användning, och
enligt en afbildning i Sveciaverket voro murytorna mellan
fönsteröppningarna prydda eller dekorerade med målningar,
framställande lansförande riddare eller pager. På bilden
öfver Karl X:s begrafningsprocession, där huset i ganska stor
skala finnes afbildadt, synas emellertid ej dessa dekorativa
målningar.

Huset har under slutet af 1700-talet i hög grad
vandaliserats och dessutom tillbyggts på höjden. Den ungefär
vid husets uppförande tillkomna lägre flygeln i tomtens norra
gräns har uppförts till jämnhöjd med hufvudbyggnaden, taket
har sänkts, och de med voluter och snirklar sirade gaflarna
hafva gifvit rum för ett tämligen klumpigt brutet tak. Den
intressanta, ehuru just ej om särdeles stor konstnärlighet
vittnande gatuportalen är liksom en mindre åt gårdssidan
bibehållen, men befinner sig numera icke placerad midt å
fasaden, då någon hänsyn härtill icke togs vid ombyggnaden. I
portalens krön finnas i en snirkelomgifning Ryningska och
Kurzelska vapnen. De tvenne fristående kvinnliga gestalterna
föreställa tron och hoppet.

Gården var omgifven af en hög mur, och till densamma hade man
ingång dels genom porten åt Stora Nygatan, dels genom en
ståtlig, ännu befintlig inkörsport, som prydes af
sandstensplattor och ornament i låg relief framställande

[1]
Att så var förhållandet framgår äfven af en den 2 nov. 1644
gjord anteckning i byggnadskollegii protokoll. Det heter
nämligen där, att borgmästaren Mattias Trost och radmannen
Olof Larsson begåfvo sig till »Herr Erik Rönningh» för att
göra sig underrättade om ändamålet med den »plankbod», han
emot alla förordningar hade uppsatt vid Munkbron. Då alla
andra, som »dessa åren och ännu dagligen» blifvit ålagde att
nedrifva sina korsverkshus och träbodar i staden, skulle
blifva förargade, om hans träbod kvarstode, uppmanades han
att låta rifva den. Härtill svarade amiralen, att han afsett
boden till sina byggnadsmaterialiers förvarande »så länge
han uti byggning med huset är»; han begärde, därföre att
»borgmästaren och rådet honom ej vilja förtänka, det han
hafver sin bod uppå stadens plats upplanka låtit, utan så
snart han kan sitt hus fullända och förfärdiga, det han menar
i detta året skall ske, då vill han boden låta omkullkasta».

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:43:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/wrangsto/0386.html

		Stockholmiana I-IV / 312 (1912) Author: Fredrik Ulrik Wrangel Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|