Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Drottning Kristinas lusthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom denna praktiska sida hade trädgården ännu en annan
uppgift, den nämligen att tjäna till plats för fester, gifna
i äldre tider af kungliga familjens medlemmar, samt senare
för offentliga maskerader m. m., som anordnades inom det af
murar och gallerverk fullständigt inneslutna området. Som vid
ett annat tillfälle anförts, hade Sveriges konungar en fullt
ordnad trädgård äfven på nuv. Skeppsholmen, där till och med
ett »lusthus» mot slutet af 1500-talet uppfördes. Det är
därför högst sannolikt, att någon liknande anordning fanns i
den vida äldre trädgården vid S:t Jakobs kyrka, måhända dock
af enklare beskaffenhet och betydligt mindre proportioner.
Enligt den s. k. Slottsboken (i slottsarkivet) fanns här ett
gammalt trähus, som nedrefs för att lämna plats för en
stenbyggning, ännu till någon del till finnandes i det s. k.
»Generallandtmäterikontoret», hvars båda ingångar prydas af
portaler, en åt Landtmäteribacken och en åt V.
Trädgårdsgatan.
Detta stenhus började uppföras år 1642 och stod färdigt 1644;
det kallas i samtida handlingar »nye stenhuset». Dess yttre
finnes återgifvet i Dahlbergs Svecia, och huset var vid sitt
uppförande betydligt mindre än nu, såväl i höjd som längd;
taket var anordnadt såsom »italiantak», starkt påminnande om
takanordningen å Riddarhuset fast utan prydnader; sannolikt
härrör ritningen från slottsbyggmästaren Louis Gilles.
Ganska omfattande pålningsarbeten utfördes af därtill
beordrade soldater, som äfven användes till annan
handräckning, såsom stenbärning m. m. Mäster Jost Henner,
stenhuggare, utförde af egen sten alla stenhuggeriarbeten,
däribland sannolikt äfven den portal, som ännu i dag pryder
byggnadens norra fasad.
Denna portal, hvars rena former mera peka på en något
tidigare epok, krönes af ett mellan den brutna frontonens
båda delar appliceradt riksvapen, hvars midt företer det för
regenterna af Vasahuset karakteristiska emblemet vasen.
Vapnet i sin helhet påminner mycket om ett liknande öfver
porten till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
