Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Bezelii hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit bebyggda lider intet tvifvel, men tyvärr känner man
intet om deras äldre ägare. Tomterna såldes af Sparres
stärbhusdelägare till fältmarskalken friherre Henrik Horn
till Marienburg, som å köpet erhöll stadens fastebref den 25
november 1665, däri tydligen säges, att han köpt tvenne
stenhus vid Västerlånggatan. Det längst i norr belägna af
dessa båda hus, nämligen det, med hvilket vi nu skola
sysselsätta oss, kan måhända ha blifvit uppfördt under
Sparres tid; åtminstone tala vissa detaljer i inredningen af
den åt Prästgatan belägna delen härför och peka åt den
tidigare 1600-talsarkitekturen, då däremot fasaden åt
Västerlånggatan kan vara af icke obetydligt yngre datum.
En framstående kännare på detta område, hofintendenten G.
Lindgren (Stockholm, Sveriges hufvudstad etc. II. s. 175 och
177), yttrar på tal just om denna byggnad bl. a. följande,
som jag tillåter mig att citera: »Ur den af Nikodemus Tessin
d. ä. införda italienska smaken, sådan den tillämpats på t.
ex. Riksbankens hus vid Järntorget, sprang äfven en art af
fasaddekoration, utförd dels i huggen sten, dels i puts, af
hvilken ett vackert prof finnes å huset n:r 67
Västerlånggatan. Här kunde den förenämnda behandlingen af
fasaden med pilastrar eller lisener på grund af gatans ringa
bredd icke göra sig gällande. Konstnären företog sig därför
att gifva byggnaden en rikt behandlad portal, krönt af
ymnighetshorn, inramad af en arkad och flankerad af pilastrar
samt belägen på midten af den väl artikulerade, hvälfda
bottenvåningen, hvars arkitektur ännu kan skönjas under de
moderna butikfönstren. Ofvan denna bottenvåning höjer sig den
1799 påbyggda fasaden, artikulerad med ett svagt
framspringande midtparti och prydd endast med smala och tunna
listverk samt med diskret profilerade fönsterramverk, en både
elegant och delikat tillämpning på platsens förhållanden af
den italienska barockens bästa medel.» – Med afseende å
förstugan säger samme författare vidare: »har arkitekten
(Tessin eller de la Vallée?) gjort en mycket lyckad
sammansmältning af den nyare smakens rymliga, med krysshvalf, hvilande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
