Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vandring med stadstjänarne i staden mellan broarna (1646)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delarna af staden, var ganska illa ordnadt, samlade sig på
gårdar och i gränder stinkande polar, som förpestade luften
och gåfvo näring åt farsoter.
Att man sålunda i hvardagslag icke var så noga i dessa
hänseenden, framgår dessutom bäst däraf, att vid högtidligare
tillfällen, exempelvis när kung Sigismund väntades hit för
sin kröning eller då Gustaf II Adolf återkom från kriget i
Preussen, utgåfvos utom förordningar afseende stadens
prydande och pyntande särskilda föreskrifter angående
renhållningen.
Troels Lunds yttrande (Se Dagligt liv i Norden), att gatorna
på femtonhundratalet togo sig ut som svinhus, synes måhända
något öfverdrifvet, men i själfva verket mer karakteristiskt,
än man skulle tro. Vi måste nämligen tänka oss, att ännu mot
slutet af femtonhundratalet sprungo svinen i verkliga hjordar
omkring på de smala gatorna och redde sig ypperliga
tillflyktsorter i de ruttnande dynghögarna i staden. Ja,
deras antal var så stort, att borgmästare och råd 1563 2/30
(Tänkeboken) med anledning af den »onde och svåre stanken»,
som utgick från svinen och på sommaren brukade alstra en svår
sjukdom, beslöto, att de besvärliga fyrfotingarna skulle
infångas och »sändas ut till de fattigas behof».
Ännu så sent som år 1600 (Tänkeboken, fol. 76) fick Bertil
Sigfridsson rätt att bygga ett s. k. korsvirkeshus »på
dynghögen västantill, nedanför grefvinnan Cecilias gård».
Sådana förhållanden har man verkligen svårt att tänka sig
inom det lilla hopgyttrade samhället, som så småningom vuxit
upp utan någon annan stadsplan än den, som föreskrefs af de
under olika skeden tillkomna murarna och förskansningarna.
Det framgår emellertid otvetydigt af olika handlingar samt ur
byggnadskollegii protokoll, att gödseln från ladugårdarna
jämte annan orenlighet, sopor m. m. ännu långt fram på
sextonhundratalet samlades å några vissa platser utanför
stadsmuren samt vid stränderna och endast med långa mellanrum
afhämtades.
Magistraten utfärdade t. ex. 1594 16/4 förbud mot att »föra
orenlighet i slottsgrafven eller annorstädes vid gatorna
eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
