Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vandring med stadstjänarne i staden mellan broarna (1646) - Anmärkningar och noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68. Borgmästaren Jöns Henriksson ägde redan före 1646
hus och tomter i Johannisgränden och köpte 1649 ett nytt
stenhus vid Österlånggatan.
69. Tönnes (Antonius) Bruun fick 1596 16/6
fastebref å ett hus vid Österlånggatan, beläget mellan
Jakob Bagges och Jören Henrikssons hus; det ägdes förut af
rådmannen Anders Jönsson.
70. Henrik Lemnius fick 1621 12/3 af Håkan
Kristersson upplåtelse på ett stenhus vid Österlånggatan
mellan Olof Mårtenssons och Urban Michelssons hus; samme
man fick 1628 16/6 upplåtelse af Hans Urbansson å ett
förfallet stenhus vid Österlånggatan näst nordan Henriks
förra hus. Själf upplät han 1632 27/2 till Valentin
Nilsson en tomt och liggande grund vid Österlänggatan
mellan hans eget hus och räntmästaren Peder Anderssons
förfallna hus.
71. Järnvågen vid Järntorget var belägen, där nu
riksbankens södra hus är uppfördt; den blef färdig
omkring 1605 och var en gedigen byggnad, försedd med ett
torn och prydliga gaflar. Se ofvan sid. 280.
72. Kokhusgränden, så benämnd efter stadens offentliga
kokhus, som var beläget här. Den torde nu motsvaras af en
af de s. k. Dryckesgränderna, af hvilka den södra i början af
1700-talet kallas »Dyrcksgränden» och den norra
Tunnbindaregränden. I ett upplåtelsebref af 1563 20/11
omtalas en half tomt i Kokhusgränden emellan Tomas
Ravallssons hus och stadens kokhus. På Tillaei karta af
1733 kallas gränderna N. och S. Dryckesgränderna.
73. Kristoffer Kitz, bagare, fick 1627 8/12
upplåtelse af Peter Kruse på ett korsverkshus i
Kokhusgränden på södra sidan; redan 1626 20/2 hade han
äfven af Peter Kruse fått ett liknande hus, som säges
vara beläget i Rasmus skånings gränd; äfvenledes köpte
han 1627 26/2 af spelmannen Jöns Mårtensson,
silfverknekten Olof Göstafsson, kyrkoherden Nikolaus
samt Rasmus skräddare ett förfallet stenhus i Tullhusgränden
mellan Henrik Lemmens och Kitz’ eget hus. Häraf torde
framgå, att, då gränderna i själfva verket icke hade
fasta namn, en eller annan tomt ibland säges ligga
vid en, ibland vid en annan gränd. Dessutom voro ju
kvarteren så föga djupa, att samma tomt oftast låg vid två
gränder; det var därföre mången gång beroende på godtycke hos
stadsskrifvaren, hvilken gränd som ansågs vara mest
betecknande för en viss tomts läge.
74. »Giefle-wågsgränden» är densamma som nuvarande
Packhusgränden och äfven som den forna Urbansgränden, som på
1500-talet hette Nils skräddares gränd och antagligen äfven
Lasse skomakares gränd. Namnet Gäflevågsgränd torde
uppkommit däraf, att enligt en förordning från
drottning Kristinas förmyndareregering skulle för alla
varor, som från Gäfle skeppades till utlandet, betalas en
viss skatt eller utförseltull i Stockholm; själfva våghuset
låg alldeles nere vid Skeppsbron och var uppfördt midt öfver
gamla stadsmuren samt gränsande till det s. k. Urbanstornet.
75. Hans Urbansson var helt visst son till den Urban
Mikaelsson, som 1586 21/11 af Anders Persson fick
sig upplåten en tomt i Lasse skomakares gränd, bakom
Urbans sätehus. Samme Urban hade äfven gifvit namn åt
det s. k. Urbanstornet, som var beläget i denna gränd,
eller snarare midt i kvarteret Argus. Vid en upplåtelse af en
tomt i detta kvarter 1640 nämnes en gränd i söder, som enligt
stadsingeniören Anders Torstenssons anteckning å
planritningen »kan väl byggas igen». Om så skett,
förklaras därigenom delvis de invecklade grändförhållandena i
denna trakt af staden.
76. Kasten Hoff var den bekante källarmästaren på källaren
Stjärnan i norra hörnet af nuvarande Packhusgränden
och Österlånggatan; denna källare hade han ärft med
sin hustru efter svärfadern Nils Becker, som redan 1620
omtalas såsom gästgifvare i stadens södra del.
77. Varggränden är utan tvifvel densamma som den nu s.
k. Lilla Hoparegränden.
78. Mikael Biörnssons hus ned i gränden omtalas
1652 18/12, då Klas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
