Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vandring med stadstjänarne i staden mellan broarna (1646) - Anmärkningar och noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
112. Henrik Eriksson fick af staden 1637 13/3 den
tomt i Nygränden, »där hans hus stod uppå».
113. Johan Perssons gränd motsvarar den nuvarande
Kråkgränden. Den hade förut efter all anledning
hetat bland annat Jakob Lumpes gränd, Store Jönses gränd,
Henrik Olofssons (Lumpes) gränd samt Olof Lumpes gränd.
Det är antagligt, att gränden kallades samtidigt såväl
efter rådmannen Johan Persson som efter Knut Kråka samt att
namnet Kråka bibehållits såsom lättare att erinra sig. Knut
Nilsson Kråka köpte 1606 8/12, 1607 14/12 och 1609 6/11 olika
hus och tomter i denna gränd, som däraf fick namnet först
Knut Kråkas gränd och senare Kråkens och Kråkans gränd. När
rådmannen Johan Persson 1638 13/6 fick upplåtelse på ett
stenhus, säges det vara beläget i Knut Kråkas gränd öfverst i
hörnet med ett hvalf öfver gränden; dessutom köpte han
strax förut, 1636 30/3, af Kristoffer Kristoffersson det
hus, som fordom tillhört Knut Kråka. Det är nog med
anledning häraf, som Johan Perssons namn i denna
officiella förteckning upptagits i stället för Kråkenamnet,
allra helst som Johan Persson var rådman.
114. Se not 113.
115. Mårten Nilsson fick 1632 16/4 upplåtelse på ett hus i
Knut Kråkas gränd, förut tillhörigt Erik glasmästares änka
Malin; det var beläget mellan Olof Nilssons brygghus och
Anders Boijes hus.
116. Tunnbindaregränden motsvarar den nuvarande
Bredgränden, som icke nämnes med detta senare namn förr än på
1700-talet. Förut hette den först Lille Olof Larssons
gränd och sedan Gamle Olof Larssons gränd. Namnet
Tunnbindaregränden förekommer först omkring 1625.
117. Simon Simonssons hus i Tunnbindaregränden
uppbjöds 1625 31/10; det omtalas ännu 1642 23/7, då
det angifves ligga näst nedanför salig Olof Törnes änkas,
hustru Marinas, hus på södra sidan i Tunnbindaregränden.
118. Anders bagares hus angifves 1662 21/4 gränsa till det
hus, som borgaren Hans Kempe upplät till handelsmannen
Kristofer Wulffs änka, Lucia Casten.
119. Möjligen åsyftas härmed murmästaren Hans
Freester (Ferster, Foster), som vid denna tid var verksam i
Stockholm, bland annat vid Jakobs kyrkas återuppbyggande.
Han har äfven uppfört stadshuset vid Norrmalmstorg (nu
hotell Rydberg) samt den äldre delen af arffurstens palats
eller dåvarande Torstenssonska huset. Hans eget hus var
dock beläget vid Stora Nygatan.
120. Härmed kan endast afses den nuvarande
Skeppar Karls gränd, som dock alltifrån 1580-talet i
handlingarna kallats med samma namn. Förut hette den,
redan 1531 (Riksregistraturet), »Anders bottnekarls» gränd,
d. v. s. den var uppkallad efter en Anders från Västerbotten,
Norrbotten eller Österbotten, kämnär i staden, hvars
räkenskaper han förde så, att han olika gånger var
underkastad åtal. Gamle Henrik Balcks hus i
Anders bottnekarls gränd omtalas 1569 9/11 såsom beläget
på norra sidan vid Anders bottnekarls eget hus;
grannhusen till samma Henriks Balcks hus omtalas senare såsom
belägna i Skeppar Karls gränd. Förbindelsen mellan namnen är
således fullständigt konstaterad. Anledningen till namnet
Styrmansgränden är okänd; det var i alla händelser af
öfvergående art.
121. Sekreteraren Israel Israelsson (Fortelius, adlad
Lagerfelt, slutligen landshöfding, envoyé och president, f.
1610, d. 1684) fick 1644 18/5 åt sig upplåten af salig Simon
Anderssons änka en tomt i Skeppar Karls gränd, mellan salig
Simon Anderssons fasta stenhus och Mårten Asmussons hus.
122. David Feijff upplät 1649 8/9 till borgaren Matts
Mattsson ett korsverkshus vid södra sidan i Skeppar Karls
gränd.
123. Mellan Skeppar Karls gränd och den nuvarande
Telegrafgränden finnes en sedan långliga tider
igenstängd liten gränd, som möjligen är identisk med den
i äldre handlingar ofta förekommande Lindvedsgränden, som
här betecknas med det egendomliga namnet »Linneväfsgränden».
Skulle den lilla gränden i förteckningen blifvit förbigången,
är antagligt, att »Lindvedsgränden» (af personnamnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
